ovedanielsson.se

Här kommer några bilder från insidan av nya Sjöängen i Askersund. Det är ett imponerande bygge. Blev visat runt under torsdagen. För en som inte är särskilt byggnadskunnig, är det svårt att begripa hur man ska få ihop det hela. Men det tyckte jag redan när de började påla och nu står den imponerande byggnaden på plats. Nästa höst ska den vara inflyttningsklar. Håll till godo med lite bilder.

KöketKöket
Utsikt från ett arbetsrum

Innergården där det ska uppföras en mindre scen.

Den stora multisalen för olika kulturarrangemang med utsikt mot Stjernsund

Biblioteket där väggarna ska kläs med träpanel

Lite med tanke på vad som händer i Europa i dag. En liten text för att friska upp minnet om vad som hände på 50-talet just i Ungern, som nu är ett högaktuellt land igen. Bara en liten återblick.

Bastedalens herrgård fylldes av flyktingar just från Ungern i augusti 1958. Massor av folk flydde från Ungern efter folkupproret i mot regeringen och det stora Sovjetinflytandet. Proteserna ledde till en väpnad kamp. Upproret kvästes av sovjetarmén. I november 1956 upphörde motståndet och folk började nu fly från sitt land.

                                                               Bastedalens  herrgård

Bastedalens  herrgården hade stått öde men nu blev det liv och rörelse i den gamla byggnaden skrev tidningarna. Det kom ett antal flyktingar i en första etapp i åldrarna 14 till 19 år. De kom till Bastedalen genom Inomeuropeisk missions försorg (IM). Flyktinggruppen kom från en vistelse på Ekeborg utanför Värnamo. Enligt tidningsartikeln var grabbarna överförtjusta över den vackra omgivningen och det rymliga och trevliga hemmet. Förhoppningen var att de skulle erbjudas arbete på industrierna i Hammar. På den tiden var både Hammars glasbruk och tegelbruket i Harge i drift.

Tre av grabbarna gick fortfarande i skolan och det blev en fortsättning i Hammars skola. Vad jag vet etablerade sig de flesta i trakten och började jobba. Som allid i sådan här sammanhang flyttade också några till större städer, med andra möjligheter. Förhoppningsvis kommer den stora flyktingvågen att få en lösning även den här gången. TV-bilderna från oroshärdarna  är skrämmande.

IFK Askersunds fotbollslag har verkligen hittat höstformen. På måndagskvällen krossade IFK bottenlaget Delta, Örebro med hela 8-2 efter 3-0 i halvtid. Tränaren Conny Eriksson har fått ihop laget och har många spelare att välja på.

Johan Hailee blev fyramålsskytt mot Delta.

Snabbe Andreas Borg öppnat målskyttet med att nicka in en hörna. Daniel Nilsson ökade till 2-0 efter lite trassel framför gästernas mål. Strax före pausvilan fick IFK en straff som följdes av stora diskussioner och protester från Deltaspelarna. När det var avklarat slog Johan Hailee säkert in straffen.

Efter pausvilan fortsatte Johan Hailee med målskyttet med tre fullträffar. Andreas Borg och Ludwig Danielsson gjorde de två övriga målen efter pausen. IFK spelade säkert och var en klass bättre på alla poster. Alla jobbade hårt matchen igenom och med ett anfallspar som Borg och Hailee, är IFK svårstoppade just nu. Trots att IFK var överlägsna fick ändå målvakten Glenn Wennberg göra ett par svettiga räddningar på kontring. Gästerna ägnade sig tyvärr mer åt att prata och protestera än att spela fotboll. Sådant straffar sig.

Som tur var klarade domartrion August Körberg, Namik Idrizovic och Sead Durakovic, att hålla matchen under kontroll med en del hjälp av gula kort och till slut ett rött kort på en Deltaspelare.

Marmor finns på många olika platser i Sverige, bland annat vid Brännlyckan i Hammar. Där finns vacker mörkgröna marmorstenen. Banker, hotell, teatrar, slott och herrgårdar har stått i kö efter den mörkgröna marmorn från Hammar. Golv och vägar pryds med vackra åldrande plattor. Även inom byggbranschen har trycket varit stort efter grön marmor genom åren. I många svenska hem finns också mortlar tillverkade av den gröna marmorn från Hammar.

Marmorgolv som lades i början av 30-talet är fortfarande lika fina. Mannen bakom fyndigheterna var Birger Lundgren, Askersund. Han avled i mitten på 80-talet. Det var i mitten på 1920-talet som Lundgren upptäckte den gröna marmorn av en ren tillfällighet. Lundgrens arbete som vägingenjör hade väckt hans intresse för sten. År 1927 började han bryta grön marmor till försäljning. I början av 1960-talet sålde han rörelsen till Yxshultsbolaget i Kumla. Det såldes vidare sedan till Borghamnsten i Vadstena. Där förädlas också de stora marmorblocken. Är inte säker på hur mycket marmor det bryts vid Brännlyckan i dag.

Björn Elmenmo jobbade vid brottet i Hammar

Björn Elmenmo, i Stora Björstorp strax utanför Askersund vet det mesta om marmorbrytning. Han har arbetat både vid Brännluckan, i Glanshammar och några år vid ett brott i Läggestaskogen norr om stan. Nu är han pensionär. Tillsammans gjorde vi ett återbesök vid Brännlyckan och i Läggesta för några dagar sedan.

Vännen Leif Linus har sänt över att antal bilder till artikeln från sitt stora bildarkiv.

Brännlyckan 1960
Brännlyckan 1960
Brännlyckan 1960

Kräftfisket och kräftskivorna avlöser varandra vid den här årstiden. I år har fiskevårdsföreningen arrangerat fiskekväller i och runt hamnområdet främst då för medlemmarna. Det har varit ont om kräftor inne i hamnområdet under några år, men vad jag förstår har det blivit bättre nu. Men det är inte allt antalet fångade kräftor som är det viktigaste. Mysfaktorn att fånga kräftorna och allt som hör till är nog lika stor.

Vore jag en djuptänkande skribent och ville ta i lite, skulle jag skriva att min barndoms somrar är präglad av kräftfiske men det vore inte helt sant. Under någon månad varje år handlade det ändå mycket om kräftfiske uppväxt vid kanten av Gårdsjön som jag är. I sjön fanns det gott om flodkräftor. Beståndet fanns kvar ganska länge. Vad jag förstår finns det nu ganska gott om signalkräftor i min barndoms sjö. Kräftor som EU vill utrota.

Familjens eget kräftfiske var begränsat men det skulle ändå fiskas till något liten fest. Mitt eget intresse för fiske har aldrig varit något att skryta med. Var mera intresserad av idrott. Många var dock intresserade av att komma och fiska. Vi fiskade bara till husbehov. Normalt så användes mört till bete som vi fiskat upp. Man skulle inte ta beten från andra sjöar som hade drabbats av pest. Det fanns dock fantastiska teorier om vilka beten som skulle locka in kräftorna i burarna. Något udda var en som ville använda hönskött doppat i terpentin. Enligt honom skulle det betet leda till invasion av burarna. Vad jag minns kom aldrig teorin att användas i praktiken. Abborre som bete var ingen höjdare menade många. Köttet var för mörkt.

Kräftfesten ska börja

Ett annat problem hemma som vi brottades med i samband med kräftfisket var kokningen av de små skaldjuren. Det var svårt att få någon att tömma i de levande djuren i kokhett vatten. Ingen rolig uppgift. Men det gick att blunda eller använda riktigt mörka solglasögon, så man slapp se eländet. När allt var färdigt var den otäcka kokningen glömd. Och de färgade lamporna mellan de stora pilträden vid sjön gav också den rätta stämningen.

Kräftfesten slut

På senare år har det ofta varit bråk i samband med kräftfisket i Vättern. Det har handlat om tjuvfiske och slagsmål. Så var det aldrig hemma vid Gårdsjön. Där var det mera verbala bråk. Vid något tillfälle skrev jag att beståndet i sjön säkert skulle räcka till en kräfta åt alla. Det skulle jag inte ha gjort. Jag som var uppväxt vid sjön borde veta bättre fick jag höra.

Herbert Fallgren var vaktmästare vid biografen under många år.

Hantverksförenings lokal vid Lilla Bergsgatan var förr askersundarnas enda riktig stora samlingssal. Så fort det hände något stort publikmässigt var det på ”Hantverkaren”. Sedan ganska många år tillbaka är det Folkets hus -föreningen som ansvarar för verksamhet. Lokalen är nu mera också döpt till Folkets hus.

Frågan är vad som kommer att hända med den gamla klassiska lokalen framöver? Bioverksamheten kommer att flytta över till nya kultur och skolbygget  vid Sjöängsskolan vad det lider.  Ett intressant ärende att följa. I Hallsberg rev man de gamla lokalerna. Kanske  det blir så i Askersund också? Vad jag förstår  kommer det att möta hårt motstånd precis som i grannkommunen.

Folkeshusföreningen kämpar hårt för att hålla igång verksamhet ekonomiskt med bioföreställningar, uthyrning och inte minst med fullmäktigesammanträdena. Huset är stort och uppvärmningen dyr. I väntan på det blivande kulturcentret i Strandparken får föreningens styrelse kämpa på. Till glädje för askersundarna. En stad utan bio vore ändå bra fattigt. Det är kultur.

Själv sprang jag och mina kompisar på film så fort det gavs tillfälle på 50-och 60-talet. De fyra första bänkraderna var billigare så det fick bli där. Bänkarna 53 och 54 längst ut till vänster i fjärde raden. Ibland fanns det inte pengar, men det rådde vi bot på. En av kompisarna bodde på övervåningen i ”Hantverkaren”. I hallen mot kompisens våningen fanns en reservutgång från läktaren som alltid var öppen. Problemet när det gällde att gå in ” riktigt billigt” var att det fanns en biljettrivare på varje våning som hade järnkoll på allt. Det gällde att filmen hade kört igång och mörkret hade fallit. Brottet är preskriberat. Och försvarbart enligt min mening.Vi saknade pengar till biljetter.

”Häxan” Marina Vlady

Från inspelningen av ”Häxan”

Alla teaterföreställningar gavs i lokalen, men då var inte kraven på ljud, ljus och loger var allt för hårda. Många av de gamla skådespelarna tyckte att Askersund var en mycket bra spelplats. Ett av de bästa i landet .Hotellet låg nämligen tvärs över gatan, med mat och inte minst dryck. Någon har berättat att det fanns skådespelare som gick över till hotellet i pausen för att stärka sig lite med en god dryck.

Filmer som ”Åsa-Nisse” och ”Hon dansade en sommar” drog alltid fullt hus. Men frågan är ändå inte om filmen ”Häxan” drog mest publik av alla filmer. En stor del av filmen var inspelad i Askersundstrakten med en massa statister från stan. En av statisterna, vännen Birger, skulle spela lite drucken, men tyvärr gick han för  hårt inför sin roll. Folk ville naturligtvis se sig själva på film. Tycker själv att det var en knepig film, men häxan Marina Vlady var mycket vacker. Bara det. Jag såg den för första gången för några år sedan. När det begav sig gick det inte att få någon biljett.

Det har funnits och finns en del färgstarka biomaskinister, som Bertil ”Bubban” Johansson, Magnus Bromander och nu Roger Ivarsson. ”Bubban” var maskinist i 27 år. Magnus övertog jobbet 1958, för att sedan lämna över till Roger Ivarsson.

Maskinist Bertil ”Bubban” Johansson

Maskinist Magnus Bromander

Maskinist Roger Ivarsson

Från en filminspelning i Folkets hus med Leif Linus, Alf Fransson och Roger Ivarsson.

Har läste ett referat från 1958 när ”Bubban” blev avtackad. Den hösten infördes också vidfilm och att byta ut den mindre duken och bredda scenen lite betydde en kostnad på 12 000 kronor.

Askersundsbygdens tidning skrev: ”Mannen som drar veven, avtackades i går kväll. Han har sett till att askersundarna fått se rörliga bilder i 27 år. Det är känslig position han haft, där inga misstag tillåts. Då reagerar publiken direkt, trots att visselkonstnärerna i salen själva inte har en aning om vad saken gäller. Vid minsta misstag sätter de igång med att föra oljud Man kan tro det är en Rockn Roll-gala. Publiken är kräsen , men skyll för alla del inte på pianisten ”

Bertil ”Bubban” efterträdde sin far som maskinist. Fadern vevade på sin tid filmerna för hand.

Tidningen passade också på att ge biopubliken en känga: ” Varför behöver egentligen så många biobesökare ständigt rusa in i salongen sedan filmen börjat ? Dessa förstör ju nöjet för dem som varit lojala och infunnit sig i tid. Låt oss för fridens och våra medvandrares skull komma överens om att vi bör passa tiderna. Även på biograferna.

Hantverksföreningen (Folkets hus) för länge sedan

Leif Linus hjälpt till med en del bilder.

IFK:s anfallspar, Andreas Borg  och Johan Hailee, var svårstoppade när IFK vann över Östansjö  med 5-1 (3-1) på torsdagskvällen hemma på Solberga. Andreas öppnade med två mål och Johan fortsatte med tre. Anfallarna hade bra understöd bakifrån den här kvällen. Andres måste vara en av seriens snabbaste spelare och Johan en av seriens bästa passningsspelare. Inte blir det sämre av att de också är målskyttar.

IFK:s ledningsmål kom efter fem minuter. Östansjö kvitterade genom K J Oskarsson och hade då bud på ytterligare mål. IFK-målvakten Glenn gjorde då några svettiga räddningar.  Gästerna åkte sedan på en frilägesutvisning då målvakten fällde en fri Andreas Borg. En utspelare fick hoppa in i buren, men det var inte det som avgjorde. IFK var det bättre laget, även om det är tufft att spela med tio man en halv match.

        Andreas Borg och Johan Hailee svarade för IFK:s mål mot Östansjö.

IFK spelade stundtals riktigt bra fotboll. Tränaren Conny Eriksson var och mycket nöjd med sitt gäng.

-Vi har  många bra spelare och det gör att konkurrens  blir stenhård. I några matcher har vi saknat försvarsklippan Erik Danielsson på grund av en skada. I det läget är det bra att ha en bred spelartrupp där det finns bra ersättare, förklarade Conny, nöjt efter matchen,

IFK ligger nu på fjärde plats i serien en poäng efter Sköllersta och fyra efter Real Örebro på andra plats.