Cornelis fick ställa in i Askersund

Cornelis i Askersunds Hembygdsgård i väntan på att det skulle sluta regna. Men regnet forsatte att ösa ner, så populäre trubaduren fick packa ihop och åka vidare.

Coronaepidemin har verkligen ställt till det för nöjeslivet. Det mesta har varit inställt. Men regn kan verkligen också ställa till det för nöjesarrangörer! Någon som fick erfara det vid sitt första och enda sångframträdande i Askersund var populäre trubaduren Cornelis Vreeswijk. Han hade inte ställt in en konsert på 20 år innan han kom till Hembygdsgården i Askersund för ett framträdande i juni 1984. Cornelis hann dra en Bellmanlåt innan de regntunga skyarna tog över helt. Populäre trubaduren fick ta regnskydd i Skomakarstugan.

Regionmusiken i Örebro och Cornelis skulle ge en konsert med namnet ”Visor från två sekel” . En verklig storsatsning i Askersund. Cornelis var och är ett stort trubadurnamn. Arrangörer var Kulturnämnden och Regionmusiken. Det kom 200 personer i ruskvädret, som
naturligtvis fick pengarna tillbaka.

Några veckor innan hade arrangörerna diskussioner om var konserten skulle hållas, utomhus i Hembygdsgården eller inomhus i Närlundahallen. Det blev en chansning med en utomhuskonsert. Något som arrangörerna bitter ångrade.

Det hade inte regnat på hela dagen, men om det ändå skulle bli någon skur så räknande man med att kunna bryta konserten en stund. Publiken
väntade tålmodigt på att regnet skulle gå över under sina paraplyer. Problemet var en stor elektronisk utrustning. Arrangörerna
vågade inte köra vidare. Det fanns risk för överslag i den
elektroniska utrustningen som kunde drabba artisterna. Och att flytta hela konserten inomhus skulle ta flera timmar.Själv tog jag skydd under taket på Loftboden i väntan på sång och musik och för att kunna fotografera
och plåta för tidningens räkning.

Det blev Regionmusiken som fick ta på sig större delen av den ekonomiska
förlusten. Uppgörelsen var sådan att Regionmusiken skulle ta hand om 90 procent av intäkterna från biljettförsäljningen. Resten skulle gå till kulturnämnden i Askersund.

Året var 1984 då Cornelis verkligen var på ropet. Ibland saknar jag likande arrangemang i lite enklare miljöer. Därmed inget ont om olika konserter i kyrkorna och i Sjöängen.

Ove Danielsson: Om fåglar som kulturpris och scener som är för små för teater

Ove Danielssons krönikor

Krönikan får handla om kultur den här gången. Tycker det passar nu när höstmörkret börja närma sig. Flera gånger varje dag tittar jag upp på ett gäng vackra fåglar under taket i vår lägenhet som är direkt kopplade till kultur. Det känns bra nu när många fåglar börjar dra söder ut. Mina glasfåglar som är formade av glaskonstnär Annette Alsiö hänger stadigt i trådar och lyser upp vardagen. Det känns tryggt.

För några år sedan fick jag kommunens Kulturpris-jo det är sant- och då fick man välja pris från någon konstnär. Fastnade för Annettes vackra glas fåglar. Med en lätt rodnad minns jag också motiveringen för priset, att mina bloggar och krönikor skulle ha ett kulturhistoriskt värde. Får leva med det. Det var absolut inget som jag som ung kunde drömma om när vi åkte till Vretstorpsparken på dans. Då var det andra saker som gällde.

Det var absolut inget som jag som ung kunde drömma om när vi åkte till Vretstorpsparken på dans. Då var det andra saker som gällde

Kulturupplevelser som föreläsningar i min ungdom kanske fanns i bakhuvudet. Som mycket ung fick jag nämligen följa med farsan till föreläsningar i stan och lyssna på kända författare. Men jag måste erkänna att jag inte minns så mycket av vad föreläsarna pratade om. Och då var det ändå storheter som Vilhelm Moberg, upptäcktsresande Sten Bergman och många andra som gästade stan. Men mitt intresse på den tiden låg lite mera åt fikahållet. Det fanns kaffe med goda bullar i pausen. Då fick man stå ut med prat från vuxna som man inte alltid förstod sig på. Men så här i efterhand är jag glad för att jag ändå hängde med. Om jag nu hade något val? Minns inte.

Får beundra alla i Askersund som sysslar med föreläsning, teater, film, utställningar och andra publikarrangemang. De jobbar hårt för att vi andra ska ha det trevligt. Teaterföreställningar var förr något väldigt stort och märkvärdigt i Askersund. De hölls i gamla hantverksföreningens lokal, nuvarande Hantverkshuset. Det var stort när kända skådespelare från Stockholm gästade stan. Publiken bar festkläder, som bästa kostymen och långa klänningar. Så var det i de större städerna och varför skulle lilla Askersund vara sämre?

Skådespelarna bodde på gamla Statt som låg mitt över gatan. Där kunde skådespelarna äta och dricka gott. En del konst prydde också väggarna på gamla Statt. Men enligt krönikören Gits Olsson som övernattade på hotellet vid ett tillfälle var det ingen bra konst. ”På väggen hänger en pastell visande en närkingsk ladugård i snösmältning. Signaturen I E målade den 1922. Det finns ingen anteckning om när han blev skjuten” skrev Gits i tidningen SE. I dag har Askersund en toppmodern teaterlokal i Sjöängen. För ett antal år sedan kunde arrangörerna i Askersund inte ta emot en del föreställningar. Ordentlig scen och bra omklädningsrum saknades. Minns att man skulle spela upp en pjäs om agitator Kata Dalström i Olshammars Folkets hus, men det gick inte att genomföra. Scenen var för liten. Och då hade ändå huvudpersonen Kata stått i olika vägkorsningar och agiterat. Men det var då det. Nu är det inga problem med föreställningar i Sjöängen.

Krönikan gick för några veckor sedan i NA. Någon har varit på mej om att det inte är fåglar utan insekter jag valt som pris. Kanske det är så, men för mej har det varit fåglar. Glaskonstnär Annette har också sagt till mej att det betraktaren som avgör.

Golven och mellanväggar är på gång vid gamla Samrealskolan

UncategorisedPostad av Ove Danielssontor, september 24, 2020 15:16:26


Golven och mellanväggar är på gång vid gamla Samrealskolan i Askersund.  Byggjobbarna och Stellan på kontoret kör hårt just. I december ska inflyttningen ske. Själv har jag lovat bostadsbolaget att plåta någon gång i veckan. Företaget lägger också ut bilder  på sin hemsida och det skulle vara så.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Samrealskolan-23-sept-vecka-39-2020-11-1024x768.jpg
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Samrealskolan-23-sept-vecka-39-2020-7-1024x768.jpg
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Samrealskolan-17-sept-vecka-38-2020-IMG_8059-16-1-768x1024.jpg
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Samrealskolan-23-sept-vecka-39-2020-3.jpg
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Samrealskolan-23-sept-vecka-39-2020-2.jpg
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Samrealskolan-23-sept-vecka-39-2020-6-1-1024x768.jpg
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Samrealskolan-23-sept-vecka-39-2020-1-1024x768.jpg
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Samrealskolan-23-sept-vecka-39-2020-10-1024x768.jpg
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Samrealskolan-17-sept-vecka-38-2020-IMG_8059-17-1024x768.jpg

Utställning av silversmide och måleri i Sjöängen

UncategorisedPostad av Ove Danielssontis, september 22, 2020 15:10:34

Silversmederna Anette Rydén och Marie Magnusson tog på 1990-talet över efter Askersundsbröderna Anders och Sven-Erik Högberg, vars guld- och silversmide kommit att dominera smyckesformgivningen i Sverige under nära ett halvt sekel. Marie och Anette skapar tidlösa smycken med en twist.

Mickan Sandelin är en konstnärssjäl som ser den magiska poesin i vardagen. På Sjöängen ställer hon ut målningar och collage. Mickan har konsten i blodet i och med släktskapet med Askersundskonstnären Börje Sandelin.

Silversmederna Anette Rydén och Marie Magnusson tog på 1990-talet över efter Askersundsbröderna Anders och Sven-Erik Högberg

Mickan har konsten i blodet i och med släktskapet med Askersundskonstnären Börje Sandelin.

Vernissage lördag 26 september 2020 kl. 11-14. Utställningen pågår till 24 oktober 2020

Fotvård i Askersund

”Man skall vara glad åt fötter, utan dem man står sig slätt”, sjöng Birgitta Andersson på 1960-talet. Fritt ur fortsättningen:”De kan bli så härligt ömma att man kan ta fotbad i en spann…”, ”De kan stampa uti golvet när man ilsken är – och ströva kring på egen hand i solvarm sand!”

I Askersund har det varit en debatt om vem som ska sköta fotvården under några år.  Kommunal eller privat? Eller båda? Nu har de styrande politikerna satt ner foten för kommunal fotvård. Motionen att återinföra kommunal fotvård kom från Siv Ahlstrand , s, Billy Ludvigsson, c, Margareta Widell, mp, och Rune Karlsson, v.

Här kommer det senaste i frågan:

Socialnämnden Yttrande över motion om återinförande av kommunal fotvård.

 Förslag till beslut: Socialnämnden ställer sig bakom socialförvaltningens yttrande över motion om återinförande av kommunal fotvård och antar skrivelsen som sin egen. Ärendebeskrivning Siv Ahlstrand (S) m.fl. har lämnat in en motion om att Askersunds kommun ska återinföra kommunal fotvård i kommunal regi och att fotvården ska vara självfinansierad.

Motionen lyfter fram konsekvenser som att fotvården blivit svårtillgänglig för pensionärer vilket kan leda till försämrad rörlighet för den enskilde. Ärendet Socialnämndens antagna arbetsbudget innefattar åtgärder för budget i balans. En av åtgärderna för att uppnå budget i balans är att upphöra med servicen att tillhandahålla fotvård.

Fotvård är inte en lagstadgad verksamhet med kommunalt ansvar. Ansvaret för den medicinska fotvården åligger primärvården. Att genomföra åtgärden innebär en besparing på 0,8 årsarbetare fotvårdsspecialist, intäkter från utförd fotvård upphör och den totala besparingen för kommunen beräknas bli cirka 44 tkr. Den fotvårdsutrustning som kommunen kan tillhandahålla är gammal och föråldrad.

 För att kunna erbjuda acceptabel arbetsmiljö och arbetssituation för kommunal fotvårdare behöver en fotvårdslokal utrustas med modern och anpassad utrustning, kostnad uppskattad till mellan 50 000 – 60 000 kronor. I Askersund finns fyra privata företag som bedriver fotvård. Två av dessa tillhandahåller även medicinsk fotvård, Pollys fotvård och massage samt Fotvård a´ la Eva.

 Lagstiftning att ta hänsyn till

· 2 kap. 2 § kommunallagen Kommuner och regioner får inte ha hand om sådana angelägenheter som enbart staten, en annan kommun, en annan region eller någon annan ska ha hand om.

 · 2 kap. 7 § kommunallagen Kommuner och regioner får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna.

 · 3 kap. 27-32 §§ konkurrenslagen Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet regleras i 3 kap. 27-32 §§ konkurrenslagen och innebär att domstol kan förbjuda staten, kommuner och regioner att sälja varor och tjänster på ett sätt som begränsar konkurrensen. Page 1 of 2 Sida 2 av 2 En offentlig aktör som bryter mot ett förbud kan bli tvungen att betala vite till staten. Det offentliga får inte tränga undan privat verksamhet.

Socialförvaltningen Maria Ståhl Marie Karlsson Förvaltningschef Handläggare

Bilagor Socialnämndens yttrande på motion om återinförande av kommunal fotvård. Beslutet skickas till Kommunledningsförvaltningen

En höna satt på vägen i Askersunds by

Pernilla Andersson brukar sjunga om att det sitter en koltrast och sjunger vid Haväng. Själv stötte jag på en ensam höna vid Askersunds by på lördagsmorgonen i regnet som satt och kacklade på bygatan. Hon kacklade som höns brukar göra. Till skillnad från koltrasten i Haväng for hon runt på vägen och kollade vad det för konstig människa som joggade i regnet. Hur som helst var det ett trevligt och lite oväntat möte.

Torsten Ehrenmark i Askersund

Populäre reportern, kåsören och radioprataren, Torsten Ehrenmark, var när att ge upp sin karriär i början på 40-talet i samband med ett uppdrag till Askersund. Som tur var tänkte Örebrosonen om. Men mer om det senare.

Fyra dagar gammal blev Ehrenmark bortrövad och förd till okänd ort, enligt honom själv. Rövarna var hans farföräldrar och orten var Örebro. Sen tog han studenten, gift sig och började skriva i tidningen. Med tiden blev han utrikeskorrespondent i Paris, London och New York. Men varje sommar kom han tillbaka för att inleda eller avsluta den svenska sommaren i radio.

Sin journalistiska bana började han som volontär på Nerikes Allehanda. Via Örebro-Tidningen och Sundsvalls Tidning kom han till Stockholms-Tidningen. Det var också där han började pröva kåserandes vanskliga konst under signaturen Petmoj. Ehrenmarks målsättning med sitt journalistjobb var att bli en flygande korrespondent som landande mitt i alla världens krigsutbrott, jordbävningar och revolutioner. Han såg sig också som en flanörkorrespondent i Paris, nedtecknande melankoliska iakttagelser under den blå timmen på Café de la Paix. Med uppfälld rockkrage blossande på Carmencita ville han vandra runt i storstäderna som Stockholms-Tidningens tuffing.

Han drömde också om att vara statsmännens förtrogne när han satt och skrev sina notiser på Stockholms-Tidningen. Han var ansvarig för notisskrivandet. För att bevaka statsmän så handlade det om att ila från huvudstad till huvudstad och konsulteras av alla världens premiärministrar. I Ehrenmarks drömmar kände han alla och kunde läsa de styrandes tankar. Men tyvärr var det bara drömmar. Blev det några resor för honom på ST de första åren var det med buss ut i socknen för att intervjua en 75-,80-eller 90 åring.

-De satt där i skymningen och malde om fattiga levnadsförlopp i småsmulor på en obegriplig dialekt som snart gjorde mitt flitiga antecknande meningslöst och oläsligt, har Erhenmark , berättat i en bok.

Så över till historien om Askersund som höll på att knäcka populäre Ehrenmark. Året var 1943. Dagen förflöt som vanligt på ST med notisrubriker om ”Syföreningsauktion i Sorunda” och ”Älgko försenar Läggesta-tåget”. Men rätt som det var dök notischefen upp och förklarade att Ehrenmark skulle ut och resa ett tag.

-Jag blev alldeles stel och kramade stolens armstöd. Det flimrade för ögonen och jag tänkte vilt:vart? Berlin? London? Kanske ännu längre, har han berättat.

Du ska få åka till Askersund sa notischefen. Dom firar 300-årsjubileum där. Och sen till Nora och Lindesberg som också fyller 300 år.

Ehrenmark blev naturligtvis mycket besviken och började fundera över sin framtid som skrivare. Den tänkta resan ut i stora världen förde honom inte längre än till den hembygd han hade lämnat några år tidigare. Det värsta för honom var att resan blev vanebildande som ofta händer på tidningar. Det fanns nästan inte en utställning eller jubileum i Sverige som han inte fick bevaka.

-Jag var den som skickades ut för att fylla spalterna när det absolut inte fanns något at skriva om. De fick ett fint ord för det sedan-pseudohändelser. Jag var tidningens pseudoreporter, har Ehrenmark berättat.

Efter 30 år som journalist är det lätt att känna igen sig i Ehrenmarks tankar, även om jag inte haft några drömmar om att bli krigsreporter. Det har fåt räcka med de lokala politiska krigen. Minns vid ett tillfälle för många år sedan att det var bråk mellan några fastighetsägare på söder i Askersund. Då föreslog en kompis till mej att vi skulle gå upp på söder och ” titta på kalla kriget” . Jag följde inte med, men det är nog det närmaste krig jag varit…

”Båt-Harry” Karlssons museiförmål skingras

Askersunds kommun drev under ett antal år ett båtmuseum. Museiföremålen har till största delen samlats in och skänkts av Harry ”Båt-Harry” Karlsson som startade muséet. Sedan båtmuséet lades ner förvaras samlingen i olika lokaler i kommunen. Merparten av föremålen kan inte visas för allmänheten just nu. Förslag till beslut är att kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att fortsätta arbetet med  att  avveckla båtmuséet.

Båt-Harry med en av sina modellbyggen

Tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsförvaltningen :

”Under ett antal år fanns ett båtmuseum i Hamnmagasinet i Askersund. Eldsjälen Harry ”Båt-Harry” Karlsson var starkt involverad i tillkomsten och driften av muséet. Det var också Båt-Harrys samlingar som till stor del utgjorde muséet. Båt-Harry skänkte hela sin samling till Askersunds kommun under 1990-talet. Samlingen består av båtmotorer, redskap som används vid fiske och sjöfart, modeller av fartyg m.m.

Nu finns samlingarna förvarade i förråd i Hammar, i för detta lokalhistoriska arkivet samt i Birgittastugan i Olshammar. Det är inte sannolikt att förvaltningen kommer att kunna visa upp samlingarna för allmänheten igen inom de kommande åren. Det skulle kräva lokaler, arbetstid och kompetens som inte finns i förvaltningen just nu. Kraven på muséer idag är höga när det gäller pedagogik, tillgänglighet och möjlighet att aktivt ta del av samlingar. Ett museibesök ska vara en upplevelse. För att göra samlingen så attraktiv att ett båtmuseum skulle locka fler än de redan intresserade ställer mycket höga krav. Förvaltningen bedömer därför att det är bättre att avveckla muséet.

Båt-Harrys familj är intresserade av att bevara vissa föremål ur samlingen. Familjen har kommit med förslag på andra muséer som kan kontaktas för eventuellt överföring av övriga föremål. Nämnden föreslås besluta att förvaltningen får i uppdrag att fortsätta arbetet med  att avveckla verksamheten.”

En lite äldre  bild  på hamnmagasinet där  Båt-Harry fick sitt efterlängtade båtmuseum

Hamnmagasinet Askersund där  utställningen fanns

I källaren  vid PLM i Hammar finns delar av Båt-Harrys samlingar

Källaren vid PLM

Källaren vid PLM. Båtmotorer under  plastsäckarna

—————————————————————————————————————————————-

”Båt-Harry” Karlsson i Olshammar levde för sina Vätterbåtar. Han samlade allt som rörde sjöfarten på Vättern. Både bilder på fartyg och berättelser om folk som arbetat på sjön. Harry var oerhört kunnig.  Han kämpade länge för att få ge ut en bok om fartyg som trafikerat Vättern. Men böcker är dyrt, så Harry fick vänta. Med hjälp av pengar från Lions. 1986 gick dock drömmen i uppfyllelse. Namnet på boken blev rätt och slätt ” Vätterbåtar”.

En annan dröm som Harry bar på var att få en lokal där hans samlingar kunde ställas ut för allmänt beskådande. Och hans samlingar var mycket sevärda. Även den drömmen gick i uppfyllelse. Ett båtmuseum skapades i Askersunds Hamnmagasin, dit Harry donerad sin samling. Och han var själv där så, ofta han kunde.

När Hamnmagasinets övervåning byggdes om för några  år sedan lånades delar av samlingen  ut till en förening i Motala, där den var utställd. Naturligtvis skulle den lämnas tillbaka och få en permanent utställningslokal. Men så blev det nu inte.

 

 

Askersunds bryggeri återuppstår som fågel Fenix

Precis som fågel Fenix reste sig ur askan har nu Askersunds bryggeri återuppstått i samma fantastiska lokaler som det en gång startade i för 140 år sedan. Och vi är mycket stolta över att nu få en del av dess historia.

Tommy Pettersson  och Klas Stjernström står för satsning i Askersunds gamla bryggeri

Texten finns att läsa på Askersunds bryggeris öletiketter. Bakom satsning på minibryggeriet i de gamla upprustade lokalerna står Klas Stjernström och Tommy Pettersson. Ännu finns inte ölet ute på marknaden men provkörningar har gett bra resultat. Om några veckor kommer det att bli en lite större satsning. På sikt är det meningen att Tommy och Klas ska brygga både lättöl och starköl. I första skedet är det lättöl som gäller. För några dagar sedan hade ”bryggarna” bjudit  in gamla bryggeriarbetare  för en  liten visning och för ett smakprov på den mörka lättölen.

-Att vi älskar öl är ingen hemlighet och vår ambition är att vi askersundare ska kunna ha tillgång till riktigt gott, färskt och välbryggt öl trots att vi bor  här  ute på landsbygden, säger Klas  och Tommy, som betonar att deras  bryggeri är litet  i jämfört med andra  minibryggerier.

-Intresset för vår satsning har varit stort. Men vi är ju begränsade om det skulle rusning till vårt bryggeri. Bara en liten förvarning.

Sven Widing  jobbade vid Askersunds bryggeri  på 50-talet. han var  inbjuden att kolla den nya utrustningen.

 

Klas och Tommy har köpt in utrustning från ett minibryggeri i Gnesta som planerar utöka sin verksamhet.  Askersundarna har också varit där och gått utbildning.

De båda” bryggarna” har byggt en läktare där besökarna kan följa processen. Där ska finnas också möjlighet till ölprovning. Kanske en ny turistattraktion för Askersund? Bryggeriets långa historia kommer också att presenteras.

-Provning är tillåtet, men försäljning av starköl är inte godkänt. Lättöl får vi sälja och starkölet kommer att finnas på nära håll att köpa hoppas vi. Det är bara att gå några hundra meter över torget i Askersund från oss till systemet. Tycker att Systembolaget är en suveräna med sitt breda sortiment, säger Tommy.

Ägare till bryggerifastigheterna är Klas Stjernström.  Han har förvandlat en av de stora fastigheterna där minibryggeriet finns till udda hyreslägenheter. Det gav också möjlighet att ställa i ordning lokalen där ölet bryggdes förr. Och kommer att bryggas nu.

——————————————————————-

Askersunds bryggeri

Wolmar Lundkvist bryggeriet häst.  Bröderna  Gunnar  och Volmar Lundkvist.  Bild från Leif Linus arkiv

Ernst Skoog hämtar dricka. Bild från Leif Linus arkiv

Askersunds bryggeri är ett mycket gammalt bryggeriföretag från 1840-talet. Bryggeriet lades ner i slutet av 50-talet.  Den ståtliga byggnaden, där Galfa finns i dag, dominerade under en lång period stadens västra höjdsluttning. Men har det tillkommit hyreshus i närheten. Men visst är bryggeribyggnaden ståtlig. Bruksinspektor Otto Sundblad startade bryggeriet på 1840-talet, men då på nuvarande Folkets hus gården. Till en början var det endast svensköl som gällde. Men 1848 anställdes bryggare Weiss från Bayern. Då började förstås också tillverkningen av Bayerskt öl. Askersunds bryggeri var ett av det första bayerska bryggerier i landet.  Efter Weiss kom en ny bryggmästare, en Dreihall från Wurtemberg. År 1865 flyttade Sundblad bryggeriet till den nuvarande platsen på västra slutningen vid gamla kyrkogården. Och nu är det dags för en ny epok med uppehåll ett antal år.

 

 

 

Vänsterpartiet motionerar om simhall i Askersund

Frågan  om en simhall i Askersund  har  kommit och gått genom åren.  Men det har stannat med diskussioner. Politikerna har ansett att ett simhallsbygge skulle bli för dyrt. Inte minst då det gäller driften. Nu har vänsterpartiet i en motion tagit  upp simhallsfrågan igen och presenterat ett förslag på finansiering. Motionen finns  nedan:

 

Vänsterpartiet tycker det är viktigt för invånarnas livskvalitet att ha tillgång till en simhall i kommunen. Alla människor oavsett ålder har glädje av en simhall. Där kan man motionera genom simning eller vattenträning. Barn kan leka och lära sig att simma. Sjuka och funktionsnedsatta kan träna upp sin kroppsliga förmåga på ett skonsamt sätt.

Just nu pågår ett arbete med att se över behov, utformning och finansiering av en idrottshall i kommunen. Vänsterpartiet anser även att en idrottshall är en bra investering för alla kommuninvånare som idrottar och många föreningar engagerar sig i olika former av idrotter för barn, unga och vuxna. En byggnation av en idrottshall och en simhall bör ske parallellt, men behöver inte nödvändigtvis ligga i samma huskropp eller bredvid varandra.

Under flera års tid har undersökningar gjorts bland våra kommuninvånare vad de tycker om den kommunala servicen och Askersunds kommun som boendekommun. Det är nästan alltid två faktorer som har fått dåligt betyg – kollektivtrafiken och fritidssysselsättningar. Antalet bussar mellan Askersund och Hallsberg samt Askersund och Örebro har utökats väldigt kraftigt. Nyligen har även försök med anropsstyrd närtrafik på landsbygden införts som förhoppningsvis ska förbättra möjligheterna att resa på landsbygden. Sjöängen har byggts och erbjuder både kulturella evenemang samt andra former av mötesplatser. Fastigheterna som ligger i kvarteret Verkstaden har rustats upp och innehåller numera bland annat gym och bowling. Planer på en ny idrottshall har nu påbörjats. Man kan säga att många saker har förbättrats de senaste åren. Dock saknas fortfarande en simhall. Det är något som har efterfrågats de senaste 20 åren av många kommuninvånare.

En simhall har många fördelar. Dels så erbjuder även en simhall möjligheter till motion och rörelse med simning och vattengympa. Barn kan leka och lära sig att simma i en bassäng. Poolen kan även användas till rehabilitering av sjuka och funktionsnedsatta personer. Det finns varken en undre eller övre åldersgräns för att glädjas av en simhall. I läroplanen står det att barn måste kunna simma i årskurs 5. Det innebär att skolan reser med elever till Hallsberg för att de ska kunna lära sig att simma. Genom att ha en egen simhall i kommunen så minskar man dessa kostnader som består av kostnader för bussresa, inträde samt lön till personal under den tid som resan och simträningen fortgår, då barnen inte kan resa själva.

Det finns olika möjligheter att bygga och driva en simhall. Ett exempel är företaget Malmsten.com som bygger en mindre simhall för cirka 40 miljoner inklusive markkostnader (förutsätter att pålning inte behövs).

Med en bedömd investering på ca 40 miljoner kr för den lilla hallen och med en ränta på 5 % och en avskrivning på 30 år blir den årliga kostnaden med annuitet ca 2 366 000 kr/år. Driftkostnaden blir med en sammanlagd våningsyta på 1 255 kvm och en kostnad på 900 kr/kvm och år ca 1 130 000 kr om året. Om vi slutligen antar att anläggningen kan drivas med en personal på 4 heltidstjänster så blir personalkostnaden ca 1 400 000 kr/år Sammantaget en årskostnad på 4 896 000 kr. En badavgift på 50 kr ger med 33 000 besökare en årlig intäkt på 1 650 000 kr och med en avgift på 75 kr blir det en intäkt på 2 475 000 kr. Drar man denna från den årliga kostnaden får vi kvar ett underskott på 3 246 000 kr alternativt 2 421 000 kr som måste täckas genom bidrag eller annan finansiering.

Det går förstås att blanda och ge mellan de olika alternativen och kanske finns det fler bra förslag på finansiering?  I budgetsammanhang har vi nyligen diskuterat om vi ska fortsätta med friskvårdscheckar till kommunens personal som har en årlig kostnad på ca 1 miljon kronor. Det har visat sig att de som redan är aktiva idrottare eller motionärer är de som utnyttjar dessa checkar, men det stimulerar sällan inaktiva motionärer till rörelse. Självklart är det bra att personalen får stöd till motion och även en morot för det bra arbete som de utför! Ett förslag är att använda denna miljon till att delfinansiera en simhall, samtidigt så erbjuds all persona gratis inträde under året på simhallen för att motionera med simning eller vattengymnastik.

En uppskattad preliminär kostnad för resor till Hallsberg för simträning för buss, inträde samt personalkostnad är 300 000 kr (måste beräknas korrekt innan beslut). Det finns idag ett underskott för foajé- och caféverksamhet på Sjöängen på 688 000 kr. Det har uppkommit därför att för få vill köpa servering under evenemang samt på caféet på entréplan. Denna verksamhet kan privatiseras och ge ett företag på orten möjlighet att få ett komplement till sin ordinarie näringsverksamhet. Personalkaffet på 255 000 kr är också en post som är möjlig att använda för att finansiera en simhall. Självklart är personalen värd gratis kaffe, men vissa nyttjar inte denna förmån och att istället få gratis inträde till en simhall i vår egen kommun är för många mer värt. De resterande 257 000 kronorna kan man ta från posten ”minskade räntekostnader” som beräknas uppgå till en miljon kronor.

Var ska simhallen ligga? Ja det finns förstås flera olika alternativ. Viktigast är att den ligger på mark som är stabil och inte sank så att pålning krävs, eftersom pålning skulle medföra extra kostnader. Eventuellt kan man tänka sig bredvid Sjöängshallen. Då kan man även undersöka möjligheten att bygga en korridor som möjliggör att omklädningsrummen på Sjöängshallen kan användas för att minska ned på byggkostnaderna avseende VA. Den yta som frigörs kan eventuellt användas till andra ändamålsenliga ytor.

Vänsterpartiet vill att man parallellt med utredningen om en ny idrottshall även tar fram ett underlag för byggnation av simhall. En simhall tror vi, förutom det vi redan har angett, har fler fördelar i form av en ökad attraktivitet att flytta till, samt stanna kvar, som invånare i Askersunds kommun.

Vänsterpartiet föreslår:

 

Att kommunfullmäktige beslutar om att snarast inleda ett arbete med att ta fram relevanta uppgifter inför ett beslutsunderlag för att påbörja en investering av en simhall i centrala Askersund.

Att ett eller flera företag bjuds in för att berätta om vad de kan erbjuda i form av byggnation i kommunens egen regi, uthyrning samt leasing av en ordinär simhall.

Att kommunfullmäktige sedermera beslutar om finansiering av byggnation av en simhall i Askersunds kommun i den årsbudget som berörs av projektet.

 

 

 

FINANSIERINGSALTERNATIV – SIMHALL ÅR 2020 från Vänsterpartiet

Friskvårdscheckar                  1 000 000 kr

Personalkaffe                            255 000 kr

Pausservering                            688 000 kr

Del av minskad räntebudget      257 000 kr

Simresor, Hallsberg                   300 000 kr