Kategori: Patriks tavlor

Till kommunfullmäktige i Askersunds kommun

Motion om utveckling av Strandparken från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Det pågår ett arbete med att utveckla hamnområdet i Askersund och knyta ihop det med Strandparken. Besökare och boende i kommunen ska känna att hamnen och Strandparken känns välkomnande sommar som vinter. Vi vill bidra till det arbetet med ett antal förslag.

Pandemin har visat på vikten av att ha mötesplatser utomhus. Det är också bra för folkhälsan med uteaktiviteter och det vill vi uppmuntra. Till exempel kan man placera ut fler bänkar utmed strandpromenaden och även flera grillplatser.

För att underlätta bad för vinterbadare då kommunen inte har råd med ett kallbadhus, kan man vidta några enklare åtgärder. En brygga med stege som ligger i vintertid och omklädningsrum i anslutning till platsen möjliggör bad även då isen lagt sig.

Det finns omkring 300 arter vildbin i Sverige. Bin och andra pollinerare är viktiga i naturens kretslopp och nödvändiga för vår livsmedelsförsörjning. Omkring en tredjedel av dessa är hotade. Bin livnär sig uteslutande på nektar och pollen. Växter med mycket nektar eller pollen kallas dragväxter. Bin behöver tillgång till växter som blommar från tidig vår till sen höst. Ett bra sätt att hjälpa de pollinerande insekterna att överleva är att, då kommunen ska plantera blommor, träd och buskar, väljer dragväxter. Dessa lockar även till sig andra pollinerare såsom fjärilar och humlor. Detta är lämpligt att göra i Strandparken liksom vid alla kommunala planteringar. I Strandparken vill vi att det anläggs en fjärils- och humleträdgård till nytta för alla pollinerare och till glädje för kommuninvånare och besökare. Vidare vill vi att kommunen sätter ut så kallade bihotell där vildbin kan lägga larver och övervintra. Dessa kan enkelt tillverkas av spillvirke och liknande och behöver inte innebära någon större kostnad.

De här förslagen ser vi som en början på en långsiktig ambition att utveckla hela kommunen. Fler mötesplatser, uteaktiviteter och nyttiga planteringar behövs på alla orter.

Vårt förslag är

– Att plantera dragväxter och sätta ut bihotell

– Att förse en brygga med stege och iordningställa omklädningsrum i anslutning till platsen

– Att ställa ut fler bänkar i Strandparken

– Att göra i ordning grillplatser i Strandparken

Tomas Vynge (S), Billy Ludvigsson (C), Annika Finnström (V), Margareta Widell (MP)

Stora Bergsgatan i alla ära men det var på Lilla Bergsgatan det hände saker en gång i tiden. Stans största industri, Askersundsverken, med ett par tre hundra anställda fanns utmed gatan. Stans nöjesliv fanns också på Lilla Bergsgatan med Stadshotellet och biografen.  Och lite längre tillbaka kunde den som ville bli fotograferad gå till Erik Petterssons fotoateljé.

Under många år fanns Drottning Lovisas flickskola i en fastighet vid gatan. Huset finns kvar. Lite mer om skolan i slutet på bloggen. Längst ut på udden vid södra bergen fann små hus. I ett av husen bodde Gudrun Sander med sina katter. En originell dam som av många gick under smeknamnet ”Katt-Maja”. I mitten på 20-talet bodde missionsvännen och ”kyrkosystern” Viktoria och Per Johan Wallin på Södra Udden. Ett känt par på den tiden. Bland annat skrev prosten  Karl Bäckgren en lång  historia om deras  liv i Strängnäs stifts julutgåva 1946. Intressant läsning för den som är intresserad. På gatan fanns  också ett  mycket populärt bageri, KIA:s, med specialiteten slankor. Som vanligt har Leif Linus och jag plockat ihop bilder  och annonser från gatan.

En gammal askersundare minns Lilla Bergsgatan

Drottning Lovisas skola

En gång i tiden var Drottning Lovisas skola var inrymt i ett hus vid gatan. Redan år 1853 fann några unga damer i Askersund för gott att någon eftermiddag i veckan undervisa folkskolans äldre flickor i diverse ”fruntimmersgöra”. Ett sällskap med namnet ”Nytta och nöje” hade bildats runt 1860.  Sällskapet försökte få till stånd en skola för fattiga flickor. Rådman C. A Beckman och hans maka upplät kostnadsfritt lokalen, som rådman C.G. Kjerrström en gång hade låtit byggt vid Lilla Bergsgatan. Senare skänkte makarna Beckman huset till sällskapet.

Ledningen för sällskapet skrev till drottning Lovisas make, Karl den XV:s ,  om att drottningen skulle bli skolans beskyddare. lämnade också kontanta bidrag. Undervisningen startade i augusti samma år. Men misstron mot skolan från askersundarna var stor. Det fanns kritik mot att det inte fanns någon redovisning om vad skolan sysslade med.

Bönemöten i skolan hölls också varje söndagsförmiddag trots gudstjänsterna i stadskyrkan. Kyrkans ledning tyckte det var fel. Kritik kom också mot att skolbarnen fick sitta inklämda mellan ”läsarkärringar”. Flera protesterade också mot namnbytet från ”Fruntimmerskyddsföreningens skola” till ”Drottning Lovisas skola”.  Några år senare upprördes folk över att en herr Maurke visat en ”Konst –och figurteater” i societetssalongen vid Sundsbrogatan. Både gamla och unga tog del av föreställningen med stort nöje. Eleverna vid skolan blev inbjudna, men lärarinnan mamsell Bolin, förbjöd eleverna att gå dit. Många av flickorna trotsade förbudet. Nu vände sig ilskan istället mot mamsells Bolins hårda disciplin. En författare tog dock lärarinnan i försvar genom en artikel i Askersunds-Tidning. Han skrev bland annat: ”att alla beklagliga uttalanden ej skulle kunna nedslå den aktade lärarinnans mod eller  förlama hennes  ädla bemödande  att utså den goda säden i de  ungas hjärtan”.

Ledningen för skolan ordnade en fest för barnen 1869 i anledning av prinsessan Lovisas (en dotter till drottningen) giftermål med kronprins Fredrik av Danmark. Eleverna hade stickat en fin matta till drottningen som då vistades på Ulriksdals slott.  Några elever fick också lämna över mattan. Enligt tidningsartiklar ” blev hon glad” över gåvan. Vad skulle hon säga annars…

Mamsell Bolin var lärare på skolan i 25 år, men på grund av dålig  hälsa   lämnade hon sin tjänst 1885. Hon erhöll då av skolans räntemedel en mindre årlig pension. År 1886 ombildades skolan till en vanlig småskola för flickor. Det blev beslut om att skolan skulle drivas ihop med en annan skola som fanns i Askersund, Högre Flickskolan. ”Drottning Lovias skola” hade också fått löfte om ett samgående. På det viset skulle man få ta del av stadsbidraget. Men ledningen för Högre Flickskolan höll inte sitt löfte. Det ledde till att skolan vid Lilla Bergsgatan fick läggas ner efter att ha haft ekonomiska problem i flera år. År 1928 antogs nya stadgar för sällskapet och då tog man också beslut om att huset skulle användas till att hjälpa sjuka  och fattiga, och till andra allmännyttiga  ändamål. Efter 1934 skänkte stiftelsen ett ganska stort belopp till stadens Hemsysterfond.

Huset kom sedan att i Askersunds församlings ägo. När hjälporganisationer upphörde blev det ofta församlingen som fick ta över. 1957 togs beslut om att sälja fastigheten. 

Sundsgatan i hamnområdet har haft en del knepiga gårdsnamn i folkmun. När gårdarna 15 och 8 delades, blev smeknamnen halv femton och halv åtta. Kanske inte helt byråkratiskt, men i mitt tycke mycket roligare. Det brukar bli så när ”vanligt” folk får säga sitt.

Sundsgatan har varit en gata med många olika aktivitet genom åren. Askersunds bryggeri ( i dag GALFA) fanns där, Kraftbolaget fanns i en egen byggnad strax intill strandkanten och i närheten fanns det kommunala klapphuset. Där rådde full aktivitet så fort isen gått bort på vårarna, fram till den första isläggningen på höstarna. Fortfarande tvättas det trasmattor på en brygga där det gamla klapphuset fanns. Ännu finns det gamla järnstängerna där mattorna skulle hängas upp för tork kvar. Askersundstvätten fanns också på Sundsängen. I reklamen var äkta sjövatten en lockvara för tvätten. Att det sedan rann ut ett antal avlopp rakt ut i sjön strax intill var dolt i dunkel. På den tiden var namnet för de ansvariga i den här frågan Hälsovårdsnämnden. Miljönamnet kom med senare och då blev det andra bullar.

Innan Kraftbolaget fanns i området låg där en anläggning för varma och kalla bad. Badhusfrågan har tydligen var aktuell i många år. Då fanns det åtminstone ett badhus. Sedan dess har alla politiker varit för ett badhus, men det har alltid funnits en hake. Bristen på pengar.

Utmed gatan har det också funnits garverier och till med ett slakteri. Nu slutar gatan ut mot Sundsbrogatan med Värdshuset Sundsgården. Ett gammalt näringsställe där Askersund har och har haft mycket trevligt genom åren. I trädgården fanns förr en mycket välbesökt minigolfbana. Skolmaten för barnen i Kyrkskolan (Lindbogården) serverades där under en ganska lång period. Näringsstället Garvargården finns också utmed gatan. Den lilla parkeringen i området har döpts till Fisktorget! Det namnet borde bytas ut omgående. Det finns ett antal andra namn som passar bättre in i området. Den som döpte platsen måste haft en dålig dag, eller bara varit på genomresa.

Branden vid Sundsgatan 1938

På platsen finns i dag återvinningsstationen och garagen

Innergården vid Garvaren

Gatan inan bryggeritrappan bygdes

Klapphuset

Maria Karlsson vid Sundsgårdens golfbana

Militärövning på 50-talet i korsningen Sundsgatan-Sundsbrogatan

Petterssons slaketeri. Öppningen är mot Sundsbrogatan

Personalen vid Sundsgården

Gamla Kraftbolaget. Klapphuset till vänster

Som vanligt har Leif Linus hjälpt till med bilder och lite gamla annonser.

Juni 2010Postad av Ove Danielssontor, juni 03, 2010 23:56:54

Vyn från toppen av Norströmsgatan mot landskyrkan är nog en av Askersunds mest avbildade plats. Kyrkan ligger mitt i öppningen på andra sidan sundet. Perfekt för fotografering och teckningar. Nu är utsikten lite naggad av byggen i hamnen . Men Norströmsgatan har bidragit med så mycket mera under årens lopp. Utmed gatan fanns stans stora industrier en gång i tiden, som Askersunds Trikåfabrik, Askersundsverken i korsningen Norströmsgatan-Trädgårdsgatan, och Askersunds kvarn.

En av Askersunds mest fotograferade vyer. Från toppen av Norströmsgatan mot landskyrkan.

Bilden är från tidigt 1900-tal

En bild från 40-talet

Mitt minne från är att en av jobbarna i hamnen, Gustav Fors, kom släpande upp för backen med sin trehjuling fullastad med tunga säckar varje dag. I hamnen fanns både Kvarnen och Centralföreningen. Säckarna skulle lastas på bussarna vid busstationen. Hade arbetsmiljöverket funnits på den tiden hade nog Gustav snabbt fått upphöra med sitt slit. Gustav var precis ingen atlet. Själv cyklade jag till bussarna med paket på en tvåhjuling och tyckte det var tungt. Men insåg snabbt att det var en bagatell mot Gustavs slitgöra.

Längst ner på gatan fanns också Hamnkontoret som under många år styrdes av Sigge Karlsson. I dag är namnet Restaurang Sjötullen. Jobbet att sköta hamnen togs sedan över av sonen Sven. Nykterheten har och har haft sin högborg utmed gatan i Logen Svan , IOGT. I hörnet av Hamnmagasinet fanns också en cykelverkstad, som drevs av två bröder. ”Frågan inte mej, frågan brorsan” var standardsvaret från de båda när inte allt klaffade vid reparationerna. Eller när man frågade om något. När det gäller IOGT-lokalen var det inte nykterheten som lockade mej i första hand. Det var alla böckerna. Under många år fanns nämligen stans bibliotek i lokalerna. Som grabb fanns det inte så mycket pengar att köpa böcker för, så Logen var rena paradiset för alla läshungriga som inte hade så mycket pengar.

Med hjälp av bilder från Leif Linus Larsson så försöker vi återuppliva en del av det som hänt på gatan genom åren.

Hamnkontoret och Askersunds kvarn.

Bronagården

Personalen vid Trikåfabriken på fest. Sitatnde längst fram ägaren Karl Nilsson.

Hamnfogde Sigge Karlsson

Långholmen där Sjöbodarna finns i dag. Så här såg gården ut från Norströmsgatan

Polis Verner Karlsson och hamn-Sigge.

Norströmsgatan 16 år 1912. Helmer Anderssons gård.

Ernst Skoog och Johan Johansson lastar vid Trikåfabriken.

Folkdanslaget inom Logen Svan

Sven Karlsson tog över jobbet som hamnfogde efter pappa Sigge.

Förr i tiden hade kommunen råd med en bokbuss. Den utgick till att börja med från Logen vid Norströmsgatan. Här en bild från Kampetorp. Till vänster Svea Wallin som skötte det hela.

Lite norr ut från Askersunds centrum finns Floragatan. En liten undran är varför just det namnet? Men det kanske är någon som vet och kan kommentera? Det enda jag kopplar ihop med Floragatan är Florahallen (ICA-jouren), som under en period delade lokal med Konsum. Men gatan kom före butiken så den kopplingen är helt ologisk.

Lasse Johansson med bilfirman Ramers moppe.

Floragatan på vintern

Gamla IP

Bild från 1957 IFK -ÖSK

Floragatan är annars en gata som det funnits och finns en del verksamhet som inte så många tänker på. Det finns bara där. Gatan börjar med Askersunds stenhuggeri längst ut i norr och slutar där stadens stolta idrottsplats låg en gång på området intill Konsum. Men utmed gatan har det funnits en karamellfabrik, en lackeringsverkstad , bilfirman Ramers, en teknisk fabrik (pillerfabrik) och en gillestuga för hela området. Det var en stor samlingspunkt för de boende i Korea som området kallades. Tennisplanen fanns också där och har nu ersatts med en förskola, som av någon underlig anledning har fått namnet Sundsängens förskola! Sundsängen ligger inte där, så det måste ha blivit något tankefel.

De allsvenska bandymatcherna på gamla IP fick gatan att överskärmas med bilar och folk som skulle se IFK spela. Man kan säga att det var en hela flora av folk , bilar och bussar som kom till matcherna. Publikrekordet mot Örebro SK ligger strax över 4 000 åskådare. Då var det trångt på gatan innan alla kom in bakom de stora grindarna vid entrén. Men festligt var det.

Tennisplanen låg tidigare vid Floragatan

Bo och Curt Conning

Ruben Johansson ägde hus vid Floragatan och Tore Gustavsson drev stenhuggeriet vid samma gata.

Gösta Persson och Arvid Swidén drev tekniska fabriken vid Floragatan

Gamla Knappfabriken som senare blev bilverkstad, Nu är byggnaden riven. I dag finns ett gruppboende på tomten

Översvärmning i Gillestugan vid Floragatan. Stugan var området samlingspunkt både för gammal och ung.

Lekparken i Korea

Mariannes damfrisering fanns och finns vid Floragatan, men nu med en ny ägare

Pensionärsresa med start vid Florahallen

Ramers 1976

Korsningen Floragatan-Gårdsjögatan

Som vanligt har Leif Linus Larsson och jag plockat ihop lite nostalgibilder från gatan.

Äldre bilder från Askersund och dess omgivning har ett stort intresse. Eftersom intresset är så stort plockar jag med ett antal äldre bilder i den här bloggen. Det är en fortsättning på bloggen med visning av några gator från förr. Stora Bergsgatan blir det den här gången . Och som vanligt har Leif ”Linus” hjälpt till med bilder.

Gammalt vykort från Stora Bergsgatan

Så här såg det ut inne på gården där Elin Magnison hade sin fotoatelje. I bakgrunden Rådhuset

Birger Andersson på vinterpromenad på Stora Bergsgatan

Folkets Hus parkering i dag. Fotografiet är från 50-talet då kvarteret var bebyggt.

Så här såg det ut 50-talet. Huset fanns tvärs över gatan där den offentliga Rådhustoaletten finns i dag.

Korsningen Stora Bergsgatan-Stöökagatan

Klassisk bild från Stora Bergsgatan. Huset i förgrunden finns kvar, liksom gamla Samrealskolan på Norra Bergen. Annars är det mesta rivet.

På många gårdar fanns det häststall.

Centralcafét. Där snöhögen finns på bilden är utbyggnaden av Rådhuset placerat

På tisdagens sammanträde i kommunstyrelsen fattades beslut om försäljning av det före detta vård- och omsorgsboendet Norra Bergen i Askersund. Köpare är det Askersundsbaserade företaget 3GGG Invest AB genom det nybildade dotterbolaget Norra Eden AB, som nu ska göra trygghetsboende av fastigheten.

I början av hösten flyttade Askersunds kommun sin verksamhet från Norra Bergen till det nybyggda vård- och omsorgsboendet Smedsgården.

– Försäljningen av fastigheten annonserades ut och ett antal aktörer visade intresse. Efter en urvalsprocess föll valet på 3GGG Invest AB, som planerar ett 60-tal lägenheter i byggnaden. Kommunen säljer fastigheten för 11,2 miljoner kronor, säger Henrik Olofsson, utvecklingschef på Askersunds kommun.

Jonas Gylling driver 3GGG Invest tillsammans med sin pappa och bror och han är mycket glad över att ha fått möjligheten att bygga bostäder i det före detta äldreboendet.

– Jag ser tillsammans med ett antal andra Askersundsföretagare fram emot att skapa Sveriges bästa trygghetsboende, med lägenheter för människor som är 65 år och äldre. Utöver själva lägenheterna kommer vi bland annat att bygga ett orangeri, en trädgård, där de boende kan odla frukt och grönsaker. Det är väldigt roligt att kommunen valde att satsa och tro på oss som lokala företagare, säger Jonas Gylling.

Planen är att det nya trygghetsboendet ska byggas i flera etapper och den totala byggtiden beräknas till fyra år. Boendet kommer alltså drivas i ett dotterbolag till 3GGG Invest som fått namnet Norra Eden AB, eftersom tanken är att själva trygghetsboendet ska heta Eden.

– Det här är vårt största projekt hittills. Vi kommer att börja med den del av fastigheten som ligger närmast centrum. Vi planerar för en snabb byggstart och sedan kommer det ta ungefär ett år tills de första 16 lägenheterna är inflyttningsklara, säger Jonas Gylling.

Kommunstyrelsens ordförande Caroline Dieker (M), är nöjd med försäljningen.

– Planerna känns väldigt spännande och ambitiösa. Det kommer bli ett lyft, bostäder i centrala Askersund är det stor efterfrågan på, inte minst bland de som är lite äldre. Norra Bergens läge är perfekt för ett trygghetsboende, säger Caroline Dieker.

 Pressmeddelande från Askersunds kommun

2021-02-03

Sydnärkes byggnämnd om att bevilja bygglov till Askersundsbostäder AB för byggande av bostäder i vattentornet i Askersund. Därmed är det klart för lägenheter i ett av Askersunds mest attraktiva lägen.

I december flyttade hyresgästerna in i den ombyggda Norrbergaskolan i Askersund och nu är det dags att inleda nästa etapp i området Norra Bergen. Det 31 meter höga vattentornet från 1907 ska byggas till med en del och på så sätt skapas utrymme för sju lägenheter, alla trerummare på 70 kvadratmeter.

– Vattentornet är ett utmanande projekt rent konstruktionsmässigt och kräver mycket känsla hos arkitekten för att det skall bli riktigt bra. Det är väldigt inspirerande att arbeta med Norra bergen. Blandningen av byggnadsstilar i en känslig miljö som ska bilda en spännande helhet som fungerar ihop med både Sofia Magdalena kyrka och Norra Bergens mycket gamla trähusbebyggelse, säger Anders Gustafsson, vd för Askersundsbostäder.

Lägenheterna som ska byggas i vattentornet har alla balkong, som dessutom delvis är inglasad och de blir även tillgänglighetsanpassade. Planen är att inflyttning ska ske i vattentornet om ungefär ett år

Vattentornets status som en del i ett riksintresse innebär bland annat att byggnadens tegelfasad inte får ändras.

Dessutom byggs sju marklägenheter i området runt vattentornet och den före detta skolan. Dessa bostäder byggs i äldre stil med faluröd träfasad och lertegeltak för att föra byggnadstraditionen i Norra Bergen vidare. Samtliga bostäder i området är hyresrätter.

Ännu  är det inte klart vilken firma som ska stå för  satsningen på Norra Bergen.

Så här ser  det ut i Lidingö. Det blir  något likande  i Askersund

Text är hämtat från ett kommunalt pressmeddelande

Kring namnet Hospitalsgatan i Askersund finns det en del spekulationer. Några är helt säkra på att det låg ett hospital vid Hospitalsgatan 12 B i korsningen med Lilla Bergsgatan. Gamla askersundare har sagt att huset allmänt gick under namnet ” hospitalet”. Därav också gatunamnet. Men jag har också hört andra varianter på placering av hospitalet, då ut mot Storgatan. I en skrift som jag läst står det att gatan ledde till södra kyrkflygeln som har varit en vårdanstalt för sjuka och orkeslösa. I det här fallet håller jag namnfältet helt öppet. Men det kanske finns läsare av det här som är helt säkra på uppkomsten av namnet Hospitalsgatan.

Stadspumpen intill Frälsningsarmén. Den finns nu i Hembygdsgården.

Arne Wallin och Olle Samuelsson utanför Arnes cykelaffär.

Berget vid Missonskyrkan

Elimförsamlingens sångkör från 1939

Pastorsfamiljen Bergholm, som hade sin arbetsplats vid Hospitalsgatan

Trots sjukhusstämpeln har Hospitalsgatan varit en mycket frisk gata med massor av aktiviteter. En del finns kvar, som i Missionskyrkan och Elimkyrkan. Tidigare fanns ju också Frälsningsarmén att besöka om det skulle vara så. Armén har nu förvandlats till hyreslägenheter. Edlunds järnhandel var också mycket välbesökt. Man kan säga att det är gammal fin institution när det gäller byggmaterial i Askersund. Askersunds-Tidning fanns också vid gatan , liksom plåtslageriet.

Utmed gatan fanns också under en lång period en cykelverkstad med försäljning. Den drevs av Arne och Svea Wallin. När mopederna kom var det ett mycket välbesökt ställe av stadens ungdomar. Och Arne var en handlare av det ovanligare slaget, men rolig. Beställda reservdelar till mopederna låg nästa alltid på busstation för hämtning. Det var något av ett standardsvar från Arne. Erbjöd sig någon om att hämta paketet vid stationen blev det ett bestämt nej. Han skulle göra det själv. Arnes problem med reservdelar var förmodligen att han missat beställa delarna. Och då var det svårt att hämta delar vid stationen.

Winerkonditoriet låg i hörnet ut mot Storgatan. Den vita skylten syns på byggnden i bakgrunden. Det är 1 majfirande

Gamla folkskolan syns i bakgrunden

Hospitalsgatan 1908

Frälsningsarmén till höger.

Kulan låg där missionskyrkans parkering finns i dag.

Leif Linus Larsson utanför Askersunds-Tidningen då Ingo blev världsmästare.

Från missionsförsamlingens aktivitet på 1940-talet

Mona och Sören Eriksson, utanför huset vid Missionskyrkan.

Östertull. I bakgrunden syns Klippan

Arne Fimby och Arne Wallin vid cykelverkstan

Winerkonditoriet låg i hörnet ut mot Storgatan. Vad jag minns var det inte något ungdomsställe. Men många köpte bröd där. Säkert ett populärt för ställe för äldre. Ja, det var lite om Hospitalsgatan. Säkert har ni som läser det här massor av andra minnen att berätta om. Och kanske bilder. Kanske någon också har bilder inne från plåtslageriet? Därifrån har vi inte hitta några bilder. Däremot finns det bilder på plåtslagare.

PLåtslagare Erik Johansson på Sameralskolans tak 1963.

Som vanligt har Leif Linus Larsson, var behjälplig med bilder. Vi har försökt att hitta lite udda bilder.

Turen har nu kommit till Trädgårdsgatan i vår enkla bildpresentation av gamla Askersund. Var namnet Trädgårdsgatan kommer ifrån vet jag inte, men utmed gatan finns kvarteret Grönhagen. Grönt som grönt kanske….

Trädgårdsgatan 17, ”Blåskäggagården” på 50-talet. I dag finns telestation på på samma plats

Busstationen vid Trädgårdsgatan på 50-talet.

Elimkyrkan Trädgårdsgatan 18

Många kanske inte tänker så mycket just på den gatan, men faktum är att två verkliga kändisar har tillbringat mycket i kvarteren runt gatan. Trädgårdsgatan 13 kallades en gång tiden för Nicolinska gården. Industripampen Curt Nicolins farmor och farfar ägde gården. När Curt var grabb bodde han hos sina farföräldrar under sommarloven. Han skaffade sig då många kompisar i Askersund.

En annan kändis var konstnären Karl Enoch Rignér. Familen Rignér ägde fastigheten i Ströms hörna (korsningen Sundsbrogatan. Drottning Kristinas väg. Karl Enoch föddes i Askersund 1870 och avled i Stockholm 1967. Pappan var målarmästare i Askersund. Rignér blev elev hos några av Sveriges största konstnärer som Anders Zorn, Carl Larsson , Rickard Berg och Per Hasselberg. Han gjorde också skämtteckningar i den populära tidningen ”Söndagsnisse-Strix”. Karl Enoch är representerad både på Nationalmuseum i Stockholm i Göteborgs Konstmuseum.

Så nog finns det kändisar som trampat Trädgårdsgatan.

Korsningen Trädgårdsgatan-Sundsbrogatan. NA:as redaktion finns i hörnet i dag.

Konstnär Karl Enoch Rignér. Familjen ägde huset vid Ströms hörna.

Östertull i Askersund. Tavlan är målad av Rignér

Det finns många gamla bilder, och en del information om byggnader och personer. Men jag har tyvärr inte många uppgifter om hur gatunamnen blev till. I dag är det är det politiker som föreslår och beslutar om namnen på gatorna. Ibland kopplas några byalag in som känner till orterna bäst. Men hur var det förr?

Skomakeriet vid Trädgårdsgatan.

Skomakare Viktor Fagerberg

Skomakare Lejon

Som vanligt har Leif Linus Larsson, hjälpt till med bilder.