Författare: alicegatan

OVE DANIELSSON Arbetade på Nerikes-Allehanda som journalist i 30 år. Är numera pensionär, men har fortsatt skriva och fotografera till bloggar, krönikor i NA och till andra tidskrifter. Och nu krönikör i Sydnärkenytt. Till min glädje ledde mitt skrivande och fotograferande till att jag tilldelades kommunens Kulturpris år 2012, nominerad av askersundare som följt mej genom åren. Det blev en stor glad överraskning för mej. Jag är uppväxt i Askersund och har prövat på en del andra yrken innan jag blev journalist. De första åren i yrket skrev jag enbart sport och det var naturligt efter som jag själv varit aktiv i olika sporter. Större delen av mitt yrkesliv arbetade jag annars som allmänreporter, där också fotografering var ett naturligt inslag. För några år sedan gav Ullabritt Jonsson och jag o ut en bok om Askersund . I maj 2022 kom det ut en bok "Oves observationer" som bygger på mina bloggar. Bild-och Kultur i Skyllberg är utgivare. Min e-post är :ove.d@telia.com. Mobil:070 6806402

Sundsbrogatan på gång igen

Juli 2016

Delen av Sundsbrogatan norr ut mot Haga öppnades i helgen. Det var många år sedan den stängdes. När Sjöängsskolan byggdes stängdes gatan för att barnen skulle slippa korsa Sundsbrogatan. Det fanns byggnader på båda sidor. Men nu var det dags igen. Vad jag förstår är det väl bara tillfällig öppning med anledning av den stora bilträffen i Askersund. Det hade annars varit svårt för utställarna att ta sig in på området. Men till hösten kommer Sundsbrogatan i hela dess längd att bli som förr.

70-tal
50-tal
20-tal

Rektor Frendel fick som han önskade i Askersund

Utan att göra dagens politiker och arkitekter allt för besvikna så är inte iden med ett skolbygge i kanten vid Strandparken i Askersund ny. Redan på 1950-talet föreslog rektor Anton Frendel ett skolbygge där. Nu har det utvecklas till ett skol-och kulturbygge. Lite större kanske än vad den stränge rektorn hade tänkt sig men ändå.

En gång i tiden fanns det en planteringsnämnd i Askersund med rektor Frendel som ordförande. Både rektorn och planteringsnämnden är borta, men han hade en ide om Sjöängsområdet som var rena träskmarken på den tiden. En stor vacker park skulle anläggas, men så fanns förslag också om ett större turisthotell med vandrarhem som också kunde vara en fritidslokal för ungdomarna i anslutning till parken. Men Frendels stora dröm var ändå att bygga en enhetsskola med utsikt över Alsen och Stjernsund. Iden med skola i direkt anslutning till den nya parken har nu förverkligats. Men det tog nästan 70 år.

Nya Sjöängen är snart klart för invigningar. Enligt programmet ska det bli ett antal invigningar med en stor final den 11 november. Rektor Frendel är säkert nöjd i sin himmel över vad som hänt. Han skulle säkert också påpekat att placeringen var hans ide. Inte någon modern arkitekt eller dagens politiker. Hur som helst hade han blivit glad skulle jag tro.

Frendel och hans nämnd kämpade hårt för att få bygga en vacker park i träskområdet vid Sjöängen. Närmare i 17 år. Efter stationshuset och ut mot Hagaområdet fanns bara ett träskliknande område. Fyllningen som fanns där kom från olika byggen i staden då husgrundar grävdes. Men det fanns också åtskilligt annat som bilvrak, trädstammat, kaffekittlar och allt vad det kunde vara. En soptipp skulle man kunna säga. Under krigsåren fanns där också koloniland.

Första förslaget på en park i Sjöängsområdet kom redan 1933. Ritningen gjordes sedan om 1941. Ett tredje förslag gjorde arkitekt Gunnar Anders från hushållningssällskapet. Samtliga förslag förkastades. Istället blev det anläggningsträdgårdsmästare Gösta Persson som 1945 gjorde ritningar som i stort sett följdes. Den nya parkanläggningen kostade en del pengar men det fanns fonderade medel. Chefen vid Trikåfabriken Karl Nilsson skänkte också 4 000 kronor. När det stora jobbet med parken började 1950 fanns 19 000 kronor till förfogande. Planteringar och en lekpark var den första satsningen. Frendels önskemål vara att hela området ut till Hagabergen skulle förvandlas till park. I en tidningsartikel 1953 fanns en intervju med Anton Frendel. Enligt rektorn var mycket väl använda pengar. Yttre förutsättningar för en lyckad månskenspromenad hade skapats av planteringsnämnden.

Det tog lite tid från ritningen 1945 att få igång arbetet. Det var brist på arbetskraft och det var svårt att få tillstånd till bygget. Planteringsnämnden hade räknat med arbetet med parken skulle bli reservarbete vid en eventuell kris. Men så blev det inte. Just vid det här tillfället fanns det turligt nog både arbetskraft och pengar så jobbet kom igång snabbare än beräknat. Sex man fick jobb med parken.

Rektor Frendel, som kom till Askersund 1923, var mycket trädgårdsintresserad. Hans målsättning var att förvandla träskområdet ut mot Haga till Askersunds vackraste park. Med en skolbyggnad i kanten på området. Frendel avled 1961, 72 år gammal. Han är dock en av de drivande personerna bakom Strandparken, inte att förglömma nu när invigningarna börjar dugga tätt.

Fjärrskrivare var lösningen-1950.

”Fjärrskrivare ger tidningen snabbare nyhetsförmedling”. Så löd en tidningsrubrik i gamla Askersunds-Tidning i augusti 1952. En fantastisk teknisk utveckling för tidningen med den modernaste formen av teleprinter , nämligen telex. Genom denna anläggning kan man föra en verklig skriftlig konversation med alla som är anslutna till det textnät som håller på att byggas ut såväl inom-som utomlands, kunde man läsa i artikel om nymodigheten. För Askersunds-Tidning betydde det en snabb nyhetsförmedling genom att tidningen fick ett värdefullt komplement till post och telefon när det gällde riksaktuella saker.

Många som sitter vid en dator i dag drar säkert på munnen när de läser det här. Nu tar bara några sekunder att sända text. Några i dag kanske aldrig har hört talas om fjärrskrivare. Inte jag heller innan jag började på Nerikes-Allehanda som då hade köpt upp AT. När jag började var det fax som gällde för att få in artiklarna. Och papper som trasslade. Men för 64 år sedan när artikeln skrevs var telex ett begrepp som enligt tidningen hade framtiden för sig. Vi den här tiden var tidningen anslutna till en telexstation med ett 40-tal abonnenter.

”Man slår bara ett nummer med en vanlig petmoj, skriver vad man vill ha sagt med hjälp ett vanligt tangentbord och får svar omedelbart om mottagaren sitter vid apparaten”, var budskapet.

I augusti 1952 så var en utbyggnad på gång till alla små telegrafstationer i landet. Tidningarna var tidigt ute med nymodigheten. Det fanns en förhoppning om att länsstyrelserna och polisen skull ta efter. Ett föregångsland var USA

Nu hjälpte det inte att Askersunds-Tidning skaffade sig en fjärrskrivare. Några år senare, 1956, lades tidningen ner, som så många andra småtidningar vid den tiden. I dag är det de stora papperstidningarna som har problem, trots bra teknik. Satsningen sker nu stort på den digitala tekniken, medan ett antal duktiga journalister tydligen blir ”överflödiga”. Ingen bra utveckling kan jag tycka som gammal journalist. Tror att många läsare håller med mej.

Lundby -Banvallsvägen

En 40-tals bild från Askersunds tätort. Körde en liten tävling på Facebook om vilken plats bilden var hämtad ifrån. En liten ovanlig bild från området. Tävlingen var för lätt och de flesta gissade också Lundby med utsikt över Banvallsvägen. Helt rätt. Bilden kommer från familjen Torsten Wetterstrands lite äldre familjealbum.

Juli 2016
Bild:Kim Bergqvist

Min tidningskrönika 4 juli

Midsommarhelgen är fylld av traditioner för de flesta. Men nu är det över för den här gången. I Askersund är ett besök på någon av festplatserna i Åmmeberg, Lerbäck och Medevi nästan ett måste. Annars blir det ingen riktig midsommar. Nu kan alla pusta ut till nästa år och istället ägna sig åt en skön semester. Själv var jag hemma och åt ”gubbröra” och det är väl något som passar en pensionär. Jo, jag tog också en snaps till röran hemma på gården. Talde med en person i en butik som förklarade att traditionen med sill och nubbe håller på att förändras. Yngre personer köper istället något till grillen, så det gäller att äta sill till midsommar så länge det går för att hålla traditionen levande.

I midsommarhelgen är det många i Sydnärke med mej som säkert tänker sig tillbaka till de stora festerna på Stjernsund som Hemvärnet arrangerande en gång i tiden. Festen lockade storpublik varje år. Det gick täta bussturer mellan Askersund och festplatsen. Och det var full fart i bussarna om man säger så. Minns en god vän som alltid fick en ”fantastisk” sångröst efter en vända på hotellet. Ett år var Owe Thörnqvis schlager ”Dagny” populär. Sången ekade i bussen halvmilen ut till Stjernsund, men en kvinna med samma namn bland passagerarna var inte lika uppåt. Hon blev upprörd och tog texten ”Dagny kom hit och spill fem droppar till” som en grov förolämpning. Så kan det gå när man försöker lätta upp stämningen på väg till fest. Det gäller att välja rätt musik.

Många valde att tälta. I Håkan Nessers bok ”och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla” beskriver han tältning i samband med Stjernsundsfesten på ett trevligt sätt. Tyvärr kom regnet vid femtiden på morgonen skriver Håkan och då var det inte så roligt längre.

Hemvärnet hade haft den goda smaken att teckna ett längre kontrakt med populära dansbandet Cool Candys innan de slog igenom med låten ”Muckartwist”. Så det var bara för den orkestern att spela på midsommar efter midsommar. På slottstrappan uppträdde alltid artister med lite kulturstatus. Tror inte att vi ungdomar brydde sig så mycket om det. Vi hade annat för oss. Själv har jag firat midsommar på Kreta en gång och det var en märklig upplevelse. ”Små grodorna” och hoppa säck i värmen var ingen höjdare. Alla som var med i resebolagets grupp fick också ett gult klistermärke att sätta i pannan så det inte skulle slinka in någon från något annat resebolag. Skulle det hoppas skulle det vara från rätt bolag.
———————————————

Tre bra saker.

Zinkgruvan. Knallagruvan intill gruvmuseet har blivit en turistattraktion. Besökarna bjuds på en resa 200 meter ner i det gamla schaktet. Spännande värre.

Hamntorget. Trivselkvällarna i Askersund med gratis underhållning har startat. Och ibland dyker det också upp en fin båt i hamnen där man sjunger andliga sånger från däck.

Lerbäck. Populära ”Lerbäcksmarken” lockade som vanligt mycket folk i helgen. Arrangerande föreningar jobbar hårt med marknaden.

Sista utställningen i Hamnmagasinet

25 år har konstföreningen i Askersund arrangerat sommarutställningar i Hamnmagasinet. Årets utställning blir den sista i den fina och udda utställningslokalen upplyste konstföreningens Calill Ohlson i sitt välkomstanförande. Cirka 2000 personer har besökt utställningen varje år. En mycket bra siffra för en konstutställningar. Ny utställningslokal kommer att finnas i nya Sjöängen. En lokal som får det svårt att mäta sig med Hamnmagasinet, även om den är helt ny. Frågan är nu vad som ska hända med den nuvarande utställningslokalen…

Vernissage på årets utställning hölls på fredagskvällen inför ganska stor publik. Invigningstalare var Maria Reifeltorn, som är ansvarig för verksamheten i nya Sjöängen. Hon undrade varför inte flera bosätter sig i Askersund, som var så vackert med massor av olika aktiviteter. Maria passade också på att berätta att hon gått med i Rotary och skaffat sig lägenhet i stan.
Maria Reifeltorn invigde utställningen
Calill Ohlson i konstföreningen berättade att det var sista sommarutställningen i Hamnmagsinet

Mannen bakom verket är Basel Zamman från Damaskus.

Årets utställning var för första gången en så kallad jurerad utställning. Konstnärer hade fått lämna in sin alster och sedan har en jury plockat ut 50 konstverk av 140 inlämnade. Konkurrensen har varit hård. Redan på torget utanför entrén till konsthallen möttes besökarna av en häst gjord i armeringsjärn. Mannen bakom verket är Basel Zamman från Damaskus. En av våra nya landsmän. I hallen fanns det mycket blandad konst allt från tavlor, glas och skulpturer. Utställningen pågår fram till den 7 augusti.

Målkalas av IFK:s Andreas Borg

IFK Askersunds snabbe anfallare, Andreas Borg, öppnade fem raka mål mot bottenlaget Glanshammar i vårens sista seriematch i femman. Han var mycket svårstoppad den här kvällen. Slutresultatet blev 11-1 till IFK, efter 6-0 i halvtid. Borg gjorde sedan ytterligare ett mål.

Det var mest frågan om hur många mål IFK skulle orka med att göra. Och det fanns chanser till ytterligare mål. Glanshammar kom med ett mycket ungt som var helt chanslösa. Tidigare på dagen var det oklart om det skulle bli match. Glanshammar hade svårt att få ihop lag. IFK pumpade på och har nu skaffat sig den imponerande målkvoten 60-16. IFK ligger två i serien tre poäng efter serieledande Eker.

Sexmålskytten Andreas Borg öppnade med att göra fem mål mot Glanshammar. Han hade en stor festkväll på Solberga.

Tränar Conny Eriksson passade på att vädra hel manskapet. Alla visade att de vill vara med i startelvan till hösten. Ett angenämt problem för tränaren. Då väntar ett antal tuffa bortamatcher. Andreas Borg fick priset som bäste hemmaspelare och det hade varit konstigt annars.

Målskyttar förutom Borg var, Johan Eriksson, Johan Hailee, Jesper Karlsson och Marckus Wäcklèn. Efter ett inlägg av Anton Degerfeldt rensade en Glanshammarsförsvarare bollen in i eget mål. Glanshammars tröstmål vid ställningen 10-0 gjorde Julius Jalding.

Ove Danielsson

IFK föll i cupen mot Nora

Andres Borg i kamp med Noraförsvaret
Bild:Ann-Sofie Fahlström

IFK Askersund föll med 2-1 i Distriktscupen mot Nora BK på måndagskvällen. Matchen började med två bonusstraffar för IFK, eftersom det skiljer två serier mellan lagen. Andras Borg slog in sin, medan målvaket klarade Johan Hailees straff.

Spelmässigt var det en jämn match som kunde ha slutat lite hur som helst med tanke på lagens målchanser. Att det skiljde två serier mellan lagen märktes inte så mycket. Vid ställningen 1-0 till IFK var det nära att Andres Borg hade kunnat öka på målskörden men fälldes när han var igenom. En solklar frilägesutvisning, som istället resulterade i frispark och gult kort. Ett omdiskuterat domslut. Nora kvitterade genom farlige Anderson Ponciano. Noras segermål kom på straff, säkert inslagen av Mattias Karlsson.

Daniel Nilsson fick priset som bäste hemmaspelare. IFK passade på att vädra båda sina målvakter, Gustav Åkesson och Albin Danielsson Kempemo. Båda får klart godkänt och det lovar gott inför hösten.

Målvakterna Albin Danielsson Kempemo och Gustav Åkesson , klipper till.
Bilder:Ann-Sofie Fahlström

I onsdag kväll möter IFK Glanshammar i vårens sista seriematch hemma på Solberga. IFK ligger just nu två i serien, medan Glanshammar sladdar i botten på tabellen

Sista sammanträdet i Askersunds Folkets hus.

Skylten kan plockas ner

Folkets hus-lokalen i Askersund har gjort sitt som möteslokal för fullmäktige. I måndags hölls det sista fullmäktigesammanträde där. Men det var säkert inte därför politikerna firade med tårta och kaffe. Det handlade förmodligen mera om lite extra festligt inför sommaruppehållet. Alla som var där blev bjudna på fika och tårta. Även åhörarna. Såg att åtminstone en av de två åhörarna utnyttjade skatteförmånen -tårta och kaffe.
Sista mötet i FH med Per Eriksson i talarstolen

I fortsättningen kommer sammanträdena att hållas i nya Sjöängen i den stora fina matsalen. Direkt efter sommaruppehållet i september är det första sammanträdet utlokaliserat till Bergsgården i Närkesberg. Men i oktober är det dags för inträdet i nya ståtliga Sjöängen, där köksfunktionen redan är igång. Och allt fungerar. Måltidschef Liz Borgward kan det här med planering.

Köksfunktionen vid nya Sjöängen är redan igång. Trots allt nytt fungerar det hela. Bilden är från dietköket.

Politikerna har flyttat kommunens viktigaste sammanträde några gånger under årens lopp. Stadsfullmäktige höll till i rådhuset. Vid kommunsammanslagningen blev det för trångt. Då flyttades mötena till Sjöängsskolans matsal. Där höll man till i många år. Efter det blev det Folkets hus.

Många undrar vad som ska hända med gamla Folkets hus i Askersund. Mitt tips är att det kommer att rivas. Vågar nog sätta en Triss-lott på det. Beslut kommer under hösten. Vad som ska komma istället törs jag inte sia om, eller offra Triss-lotter på. Men förmodligen har politikerna klart för sig hur det hela ska hanteras…

”Skanskatomten” en gåta för många askersundare

Behovet av bostäder för personer med psykiskt funktionshinder i Askersund är stort. Samma är det när det gäller större lokaler för korttidsvistelse utanför hemmet. Frågor som politikerna i Askersund måste lösa. Och nu finns det också beslut på hur det ska gå till. Askersundsbostäder har fått i uppdrag om ett nybygge på den så kallade ”Skanskatomten”, Knappfabriken 21. Min fråga är hur många askersundare och politiker som vet var ”Skanskatomten” ligger? Tror bara att de mest inblandade har svaret.

Den aktuella tomten där bostäder ska byggas.

Många har frågat mej när jag går på stan var tomten ligger. Utan att låta som en besserwisser-det finns så många sådana utan mej- kan jag upplysa om var tomten ligger. Bara som en liten information om någon vill kolla. ”Skanskatomten” ligger mellan Pingstkyrkan och Norra Bergens äldrebonde vid Klockargatan. Vet inte vem som hittat på det gatunamnet? För mej har det alltid varit Loggatan. Gatunamnet finns kvar i området men fast lite längre norr ut. Knappfabriken som låg några hundra meter längre norr ut revs för ett antal år sedan, men har gett namn på kvarteret. Lite knepigt det också.

Den aktuella tomten i bakgrunden gränsar till området där Pingstkyrkan finns.

På tomten som nu ska bebyggas fanns förr en tvåvåningsbyggnad med Kraftbolaget kontor i bottenvåningen. I huset fanns också några lägenheter. 1957 stod det huset färdigt. Kraftbolaget hade tidigare funnits i en lokal vid Sundsgatan. När inte Kraftbolaget behövde sitt kontor längre och huset revs har ägare till tomten skiftat.
Den här bilden fanns Askersundsbygdens tidnings julupplaga 1957. Det fanns ett antal bilder på vad som hänt under året med rimmade bildtexter. Huset har rivits och tomten har stått obebyggd ett antal år.

En byggherre från Norrköping köpte tomten förr att bygga lägenheter. Han var redan etablerad i Askersund med andra byggen. Men så kom den ekonomiska krisen på 80-talet. Byggaren hade inte pengar att fortsätta och fick också lämna ifrån sig de övriga fastigheterna som han hade i Askersund. Då kom Skanska in i bilden men använde aldrig tomten. Som journalist fick jag påringningar ett antal gånger om en misskött tomt där gräset växte. Det hade varit en dröm för vilken fårfarmare som helst att släppa ut sitt djur där. Gräset hade räckt i flera veckor. Efter det kom Askersunds kommun in som ägare. I dag ser det bättre ut även om gräset skulle räcka till några stycken får.

Nuvarande lokaler för verksamheten är för små och förvaltningen kan inte tillgodose det behov som finns. Och då passar den tomma ”Kraftbolagstomten” för ett nybygge anser politikerna. Och med tanke på hur huset kommer att användas så måste ”Kraftbolagstomten” vara ett bättre namn. Vistelsen i huset ska ge ny kraft åt de som ska bo där. Tycker jag.