När nya Sjöängen står klar är förmodligen gamla Folkets hus dagar räknade. FH:s verksamheten ska flytta in i de nya lokalerna. Kommunen har fått erbjudande att köpa fastigheten Jägaren 2, Folkets hus. Och så blir det väl också. Nu handlar det bara om formalia. Kommunen är villig att betala 630 000 kronor och det är pengar för marken. Huset anses inte ha något ekonomiskt värde alls. Folkets hus har själva låtit göra en värdering av fastigheten och den verksamhet som finns i dag. Då kom man fram till ett värde av 1,6 miljoner kronor, men då handlar det nog mest om själva verksamheten.
Kommunen anser att Folkets husbyggnad är i så dåligt skick att en upprustning att en ombyggnad skulle bli för kostsam. Enligt gällande detaljplan är det endast tillåtet med föreningslokaler, så det behövs en ändring av detaljplanen för att använda tomten till andra ändamål. Kommunen äger redan i dag granntomten Jägaren 4 (Folktes hus-parkeringen). Strategiskt är det ett lämpligt köp anser politikerna. Den del av detaljplanen som kommunen äger i dag, Jägaren 4, innehåller bostäder och handel. Det senare får endast ske i bottenvåningen. Vad som ska hända med Folktes hus-byggnaden är ännu oklart. Det finns inga beslut. Men det logiska är nog en rivning för att ge plats för annat.
Går man tillbaka i tiden låg det hus utmed Lilla Bergsgatan med affärer. Husen var dåligt underhållna och revs. Då kom den tomma ytan att användas till parkering som i dag. Kanske det nu blir en återgång till gamla med hus utmed gatan. Det såg betydligt trevligare ut än i dag. Någon undrar kanske var bilarna ska parkeras. Det blir något att lösa för de som är insatta i ärendet. Och det finns ju cyklar.
Kommunen tänker finansiera köpet av Folkets hus genom kommunchefens anslag för strategiska fastighetsförvärv. Ärendet kommer inta att gå till fullmäktige. Beslut om köp tas i kommunstyrelsen.
Stora Bergsgatan i början på 70-talet. Husen till vänster revs och i dag används tomten till parkering. Men det finns byggrätt på tomten som kan komma att användas.
Bild från Leif Linus arkiv
Biograflokalen byggdes en gång i tiden av Fabriks och Hantverksförening . Det blev Askersunds stora nöjeslokal. Det var där det hände grejer. Och så fortsatte det långt in på 60-talet. Lokalen invigdes den 13 oktober 1907.Biograflokalen var från början var tänkt som en teaterlokal som skulle rymma 400 personer. En mycket djärv satsning i början på 1900-talet. Men det blev inte så. Ventilationen räckte helt enkelt till. Antalet platser fick reduceras. Dåvarande kyrkoherden Södersteén , höll invigningstalet som var något i hästväg vad beträffar längden. Det handlade om 23 tätskrivna foliosidor.
När lokalen var invigd blev det fart på stadens nöjeslivet. Föreningslivet i Askersund använde ”hantverkarn” – som var lokalens namn i folkmun-flitigt för sina fester och arrangemang. Alla fanns där. IFK, hantverkarna själva, logen och många fler.
Första världskriget satte djupa spår i föreningens ekonomi och verksamhet. Istället för att köpa en filmapparat höjdes röster om att fastigheten skulle säljas. Men efter kriget tog nöjeslivet ny fart i Askersund. Redan 1919 inköptes en projektor. Biorörelsen drevs i föreningens regi under namnet A.H.F Bio. Maskinisten hade ett arvode på på fem kronor per föreställning. Men då ska man komma ihåg att biljettpriserna låg på drygt en krona. Biografrörelsen gick bra vid den här tiden. År 1924 gjordes en om-och tillbyggnad.
År 1931 gjorde ljudfilmen sitt intåg i Askersund. Men satsningen gjordes med viss tvekan. Det fanns stor osäkerhet om föreningen kunde få ljudfilmer i den utsträckningen man önskade. Men det blev en fortsättning. Biografmaskinist under många år var Bertil Bubban Johansson. Och som sträng vaktmästare fungerade Herbert Fallgren, medan hustrun Irma sålde biljetter
Nöjesarrangörerna använde ”hantverkarna” flitigt under 40-0ch 50 talen. Teaterföreställningar avlöste varandra. Många av de stora skådespelarna gästade Askersund som Åke Söderblom, Birger Malmsten, Gustav Löövås, för att nu nämna några. Föreningslivet använde också lokalen flitigt för sina avslutningar. IFK:s luciasoarér lockade alltid fulla hus. Många föreläsningar var också förlagda till huset. Konsumstämmorna hölls i biografloklaerna. På 60-talet yrde nacksvingen på scenen. Brottarna hade då hyrt in sig för sina tävlingar. Arrangörerna för tradjazzfestivalen brukar också förlägga en del konserter till Folkets hus. Musikanterna brukar tala lyriskt om akustiken
År 1970 tog biografföreståndare Magnus Bromander över verksamheten på arrende. Han hade varit maskinist sedan 1958. Den gamla AHF Bio blev då Vätter-Bio. Under 16 år drev sedan Bromander med hjälp av hustru Britt verksamheten.
Gamla ”hantverkaren” förvandlades senare till Folkets hus, även om det hade varit det hela tiden. Det mesta är sig likt. Brottarna har visserligen försvunnit, men ersatts av politikerna i fullmäktige. Och det kan bli hårda tag även bland de folkvalda även om man undviker nacksving.
