Ibland kan vänliga tankar och behjärtansvärda satsningar missuppfattas totalt. Som journalist fick jag uppleva det flera gånger. Människor som jobbat och slitit för goda saker fick bara skit både i insändare och privat. Helt orättvist. I dag finns mycket av sådant på Facebook. Nättroll. Det är bra att många deltar i debatten, men det får vara lite hyfs över det hela. Ibland ser jag att det spårat ur helt och det är svårt att försvara sig emot. Tråkigt kan jag tycka.
Bara ett exempel på missvisat kritik. Vid ett tillfälle som journalist skulle församlingen i Askersund göra något extra i servicehuset Linden för att få in mycket pengar till Lutherhjälpen. Kan säga på en gång att satsningen lyckades mycket bra. Det kom in över 7 000 kronor. Arrangörerna tog kontakt med mej för ett reportage med några bilder. Och jag ställde upp. Stämningen var mycket god med fika, sång och som avslutning cancan där dansarna hade satt fast en skylt med Lutherhjälpen i baken. Skylten syntes i slutet på den riviga dansen i några sekunder. Och jag tog bilder. Minns att ett gäng äldre män vid fikabordet tyckte det var mycket trevligt. De önskade att det skulle ordnas mera cancan på servicehuset. Kanske en gång i veckan. Alla vara nöjd med insamlingen och själv fick jag en blomma av arrangörerna för ett trevligt reportage.
Ett gäng som trivdes med uppträdandet på servicehuset Linden
Min egen tidning slog inte upp reportaget särskilt stort, men det hela väckte ändå ett mycket stort intresse i kvällspressen. Tidningarna jagade bilderna . Cancan med Lutherhjälpsskylten slogs upp på en helsida. Aftonposten i Norge ringde och beställde bilder. Och så där höll det på. Varken jag eller arrangörerna tyckte det var så märkvärdigt med lite cancan i ett behjärtansvärt syfte.
Efter några dagar börjar insändare dugg tätt. Det var fult och fel med cancan i samband med en insamling till Lutherhjälpen tyckte en rad moralister i insändarspalterna. Att det kom in 7 000 kronor brydde sig ingen om. Jag tyckte synd om dansarna som hade lagt ner ett stort jobb på att få det trevligt. Till slut fick tidningen sätta streck i insändardebatten
Brukar själv lägga ut lite bilder på en Facebooksida som handlar om Askersund. En sida med bara vänliga människor. Tycker jag. För en tid sedan fick jag ett unikt gammalt fotoalbum från i början av 1900-talet i min hand. Ägare till albumet hade varit telegrafkommissarie Hanna Ljungqvist. En känd kvinna i Askersund. Askersundsbilderna från albumet som jag lagt ut har folk gillat. Så heter det på Faceboookspråk. Gilla.
——————————–
Tre bra saker.
Gröna fingrar. Räknar med potatis till midsommar. Har satt sex potatisar i två hinkar som redan börjat komma upp. Går det bra får jag ihop till ett riktigt kok. Kanske 12 potatisar.
Krönika. Bra med klarläggande. Läsare som har helgprenumeration har varit på mej varför krönikan skiftar dagar. Ansvariga varierar placeringen söndag eller måndag på grund av utrymmesskäl. Kan inte påverka det.
Utegym. Askersundarna har fått ett utegym vid Solberga IP. Det är bara att köra igång.
