Fredagen den 2 september arrangerar Ungas fritid i Askersunds kommun en drive in-konsert för åldrarna 14-23 år på Solberga IP med bandet Svenne Rubins. Fri entré gäller, men endast de som blåser grönt i alkoholkontrollen kommer in på konserten.
Svenne Rubins
Framför scenen på idrottsplatsens grusplan kommer det finnas plats för 100 fordon. Plats för fordon och antal personer förbokas.
– Det här är första gången som vi arrangerar en drive in-konsert. Vi har väldigt goda erfarenheter av att arrangera skolavslutningar och kick off inför skolstart för alla som blåser grönt och nu hoppas vi att många motorburna ungdomar vill komma på den här unika konserten. Vi på Ungas fritid vill jobba för att unga ska vilja och våga stå emot alkohol och anordna roliga saker för dem som väljer den vägen, säger Annika Restadh, avdelningschef för Ungas fritid.
Svenne Rubins är bandet som är känt för låtar som ”En gammal Amazon” och ”Långa bollar på Bengt”. I början av 2022 instiftade bandet EPA-traktorns dag som infaller 15 januari och ville med det bygga broar mellan generationer och hylla motorburen ungdom, som ser till att bandets låtar överlever genom att de fortsatt spelas i fordonen.
Både kommunens kultur- och tekniknämnd och Zinkgruvan Mining AB har skjutit till extra medel för att konserten ska kunna genomföras. – Vi i Kultur- och tekniknämnden tycker att det är viktigt att skapa möjligheter till kulturupplevelser till så många som möjligt, speciellt till dem som inte hör till våra regelbundna besökare. Kultur är viktigt, säger Staffan Korsgren (L), ordförande i kultur- och tekniknämnden.
Insläpp till drive in-konserten startar klockan 19 och arenan fylls på framifrån med fordonen. Det går förstås bra att komma till konserten till fots också. Själva konserten börjar klockan 21. Den som inte blåser grönt i alkoholkontrollen kommer att avvisas från platsen. Popcorn, korv och kaffe med mera finns att köpa på konsertområdet. Bokning av plats sker på visitaskersund.se
Vad kommer smeknamnet ”Garvis” ifrån som sedan smittade av sig över hela Sverige? I Askersund blev Bertil Gustafsson ” Garvis” med hela Askersund . Han finns inte i livet längre men många minns honom. Frågade man efter Bertil Gustafsson i Askersund var det är inte många som hade svaret. Frågade man däremot efter Bertil ”Garvis” Gustafsson, så visste nästan alla vem det var. Bertils smeknamn tog alla verkligen alla tagit till sig. Och det finns många ”Garvis” i Sverige inom idrottsvärlden. För ett antal år sedan fanns det nästan en ”Garvis” i varje lag. Askersunds ”Garvis” har varit aktiv både i bandy och fotboll i många år. Och han hade aldrig haft något emot sitt smeknamn. Snarare tvärtom. När slutade som aktiv blev han ledare. Han var också ordförande i IFK Askersund under några år. Bertil i Askersund fick sitt smeknamn redan som junior efter en vänskapsmatch mot Hallsberg berättade han en gång för mej. Han visste inte själv varför det blev så.
Bertil ”Garvis” i kamp med fotbollsproffset Arne Lundkvist (ÖSK). Här i en match på Gransjön mot Motala AIF, där Lundkvist höll till i bandy.
Redan som sexåring fick den ”riktige Garvis” , Henry Carlsson, sitt smeknamn hemma i Falköping, men det var inte för att hans pappa var garvare som många påstått. Så var det inte. I sin bok ”Raka spåret” som kom ut i slutet på 40-talet berättar han sanningen. I Falköping fanns en spelare som hete Eugen Karlsson som kallades för ”Garvis” därför hans pappa var garvare. Henry var ganska liten växten men stenhård. Eugen var ännu kortare. Till att börja med kallades Henry för ”Lill-Garvis”, men så småningom blev bara hälften av smeknamnet kvar. Det hade lika gärna kunnat bli brottning istället för fotboll för ”Garvis”. Brottningen var mycket stor i Falköping på den tiden. Henry hade många hårda duster med OS-guldmedaljören Kurt Pettersén från Borås vid DM-tävlingarna. Men jag tror inte att smeknamnet ”Garvis” hade smittat av sig på så många brottningen blivit han stora sport.
Henry blev känd som fotbollsspelare i AIK, Solna och svenska landslaget. Han blev olympisk mästare i London 1948. Henry ”Garvis” spelade också utomlands, först som amatör i Frankrike och sedan som proffs i spanska Atletico Madrid. Där blev han stor stjärna. Sonen Björn blev också en duktig fotbollsspelare i AIK. Han döptes naturligtvis till ”Lill-Garvis”. Vad annars…..
Det finns en del historier om Henry ”Garvis”. Han var snabb, spänstig och liten till växten. Faktum att han inte var så lång skojade många om. På omslaget till boken ”Raka spåret” finns en bild där han hälsar på Gustaf V. När han skulle hälsa på kungen före matchen var det någon medspelare uppmanade honom att kliva upp ur gropen . Titeln på boken har också en verklighetsbakgrund. Det var efter en vinstlandskamp mot Danmark och en intervju med Sven Jerring. Radiomannen tyckte att ”Garvis” hade gjort et vackert mål.
”Det var inte så märkvärdigt . Gren och Nordahl gjorde grovarbetet, sedan var det bara ”raka spåret” för mej, svarade ”Garvis”
I börja på 60-talet när ”Björn-Lill-Garvis” skulle debutera i allsvenskan gjorde tidningen Expressen en genom gång med bilder och text på ett antal ”Garvis” . Lägger med artikeln som jag fått låna av Bertil i Askersund. Han mamma klippte ur och sparade artiklar om som Bertil tagit över. Med på den presentation fanns ytterligare några länsbor, nämligen Åke ”Garvis” Johansson , IFK Kumla och Sune ”Garvis” Johansson, Åsbyvikens IF. Bland de riktiga kändisarna återfinns bland annat, ”Garvis” Öhrlund, Västerås hockey och ”Garvis” Määttä, då Skellefteå hockey.
Ur Expressen från 1960. En sammanställning av ”Garvis-kopior”. Bertils mamma hade sparat på klippet.
Det finns också några böcker utgivna om just smeknamn inom idrottsvärlden som ”Känt barn har många namn” och ”Från ”Nacka” till ”Vickan”. Trevlig läsning för den som är intresserad av smeknamn och idrott. När det gäller ”Garvis” i Askersund är det säkert inte så många som vet hur namnet kom till. Han är helt enkelt bara ”Garvis”.
”Skrönor i länet” tisdag 30 augusti 2022 kl. 18.00 Bertil-Boo-scenen, Hembygdsgården Askersund
Delar av Örebro Teaters ensemble framför skrönor och historier. Publiken har också möjlighet att dela med sig av sina egna berättelser. Föreställningen bjuder på publiken på många skratt, en del musik och fantastiskt berättande.
Nedläggning av skolor måste vara en mardröm för alla politiker. Politiker som bor på orter där skolor ska läggas ned, väljer förmodligen promenader efter mörkrets infall för att slipa möta ortsbefolkningen. Som reporter var jag med om ett antal informationsmöten där skolor skulle läggas ned. Det var nästan så att smockan hängde i luften. Föräldrar och ortsbor accepterar inte längre att skolorna försvinner. Argumenten för det måste vara mycket skarpa även om det finns väldigt få barn kvar.
Annat var det förr som det brukar heta. På 50-talet försvann ett antal småskolor på landsbygden, utan några som helst protester. De som satt vid makten tog beslut, punkt slut. Vad folk tyckte hade mindre betydelse. Det fanns ingen vana att protestera mot politiska beslut av det här slaget. Skulle själva börja i Läggesta skola, men det år var det ingen intagning i skolan. Jag fick börja i Askersund och det tyckte jag var bra. Med facit i hand. Några år senare lades nämligen skolan ned. Mina föräldrar skulle för övrigt aldrig ha drömt om att protestera mot politiska beslut som skolnedläggelse. Ingen skulle ha lyssnat heller. De hade ingen röst som de kunde göra sig hörda med i samhället. Vad hade de att komma med? Två fattiga människor utan status i samhället. På den fronten har det som tur är blivit mycket bättre. Även om en del tycker det gått för långt åt andra hållet också….
Tänkte berätta på den här bloggen om hur det var just i Läggesta skola. Träffade Stig Hagerud som bodde strax intill skolan för ett antal år sedan . Stig hade själv också gått i skolan. Han kunde berätta hur det var i en så kallad B-skola, där alla barn oavsett ålder hade samma klassrum, med en och samma lärare. Stigs pappa Hjalmar var också lärare i skolan under många år. Från 1916 och nästan fram till nedläggningen 1952.
Konstnär Ingrid Bergsten har bidragit med bild och text. Hon har ordning på sin gamla skola. Ingrid står i främsta ledet tvåa från vänster
”Pappa var ju lärare , så man växte upp i skolan och med skolarbetet. Tiderna var ju annorlunda då. Själv kunde jag både läsa och skriva innan jag började skolan. Men det berodde naturligtvis på pappas arbete”, förklarade Stig blygsamt.
”B-skolan i Läggesta fungerade utmärkt. Jag tror vi lärde oss lika mycket som i dagens skola. Det var betydligt lugnare och fridfullare. Vi hade en bättre skolmiljö.”
Kristendomslektionerna och psalmverserna som skulle rabblas upp som et rinnande vatten var två saker som många barn bävade inför i den gamla skolan. Stig tyckte det var skönt att dagens elever inte behövde lära sig saker som det inte hade så mycket användning av senare i livet. Saker som de nästan glömde direkt. Ordningsproblem fanns inte i den gamla skolan hävdade Stig.
”Visst gjorde vi en del bus, men det var mest oskyldiga saker. Vi behövde inte hålla på att förstöra saker och ting. I närheten av skolan fanns skog där vi lekte på rasterna. På det viset är det synd om dagens elever, som oftast bara har tråkiga asfaltsgårdar att leka på” , tyckte Stig.
En vanlig skoldag i Läggesta skola på 1920-talet började med att läraren fick börja någon timme innan eleverna kom. Den gamla järnkaminen skulle eldas upp. Den uppgiften ingick i lärararbetet. De flesta av barnen som gick i Läggesta skola hade väldigt lång skolväg. På vintern fick många pulsa miltals i djup snö för att komma till skolan. Så var det vid många småskolor på landsbygden. Matbespisningen kom i skolorna på 1950-talet. När Stig och hans klasskamrater gick till skolan var det matsäck som gällde. För de barn som hade någon matsäck at ta med sig.
”Många var väldigt fattiga. Ofta var familjerna stora, så för många blev det bara en brödbit och en flaska mjölk. Minns att vi satt under klädhängaren i tamburen och åt vår matsäck” , berättade Stig.
Eftersom Stig var var son till läraren i skolan var det naturligt att han skulle läsa vidare, då i den sexåriga realskolan. Det var inte alla barn förunnat på den tiden. Stig själv var dock mer intresserad av morfars lantbruk. 1946 tog han över lantbruket tillsammans med fru Gunvor.
Eric Englund var en duktigt elev. Han kunde också skriva bra uppsatser
Vännen Eric Englund gick också i Läggesta skola. Han berättar så här om sin skolgång när jag ber honom.
”Jo det är rätt att jag gick i Läggesta 1948-1952 då skolan lades ner om jag minns rätt. Jag började faktiskt fotografera mot slutet av den tiden men inget från och i skolan tyvärr. Enda korten med anknytning till skolan är ett par kort av det då sällsynta djuret älg som jag tog på ett fält nära skolan. Lärarinnan vi hade då visste visst om mitt intresse och ringde hem. Jag cyklade för brinnande livet dit med kameran och ett par meter från skolan stod älgarna kvar och betade. Bilderna togs sent på em 10/6 1951, film nr 2. Nu växer hög granskog på fältet men skolan är roligt nog välskött och välbevarad. Det är värt en guldstjärna! Lärarinnan som ringde var kanske samma som filmade oss en gång så någonstans kan man se oss åka spark förbi skolan… Konstigt att se sig själv på en vit duk…
Lärarna jag minns mest är nog Rut Wåckner och Hjalmar Hagerud. Rut W lärde oss att envishet kan försätta berg och Hjalmar H kunde stillsamt byta glaset i ytterdörren som någon av oss kraschat. Annars var nog det mesta som i liknande skolor – vatten hämtades från en källa i skogen, utedasset låg en bit bort, någon eldade i skolan innan vi kom dit kalla vinterdagar, gick inte termosen sönder på skolvägen åt vi smörgås och drack choklad eller drack opastoriserad mjölk ur en sån där knäppflaska av glas på frukostrasten. Gjutjärnskaminen värmde. Ingen tandborstning eller fluorbehandling, ingen cykelhjälm trots grusväg och backar och sparktåg på vintern. Men så blev vi som vi blev trots att vi hoppade i lönnlövshögarna på hösten trots risken för barnförlamning…
Jag tror inte vi hade video på den tiden i skolan men en sak hade vi som fick mej intresserad av universum och teknik. Vid högtidliga tillfällen tog läraren fram skolans tellurium som fanns i skåpet längst in t h. Kanske tändes ljuset i centrum på den komplicerade apparaten vilket symboliserade solen och sedan fick någon veva runt jorden och månen kring solen. Mycket pedagogiskt att se hur solen påverkade årstidernas växlingar genom jordens lutning! Synd att du missade detta.
Tyvärr – inga bilder eller seriösa berättelser som dom om när vi åkte skridskor på Kattapölen i skogen eller duckade när de sprängde i Marmorbrottet…”
Jag har haft med berättelsen om Läggesta skola tidigare men det är några år sedan. Den är nog värd att berätta en gång till som jag gjort nu.
–Trafikregleringar ska skapa ett bra arrangemang Bil- och mc-träffen Car & Bike Meet, som hålls på lördag 16 juli i Askersund, är ett välbesökt och uppskattat arrangemang. Under den efterföljande cruisingen har det tidigare år funnits problem med ordningsstörningar. Stora delar av centrala Askersund kommer därför att vara helt eller delvis avstängt för fordonstrafik under lördagskvällen och -natten.
Bilutställningen hålls öppen i strandparken klockan 09.00-16.00. Besöksantalet brukar vara mycket stort och man kan vänta sig trafikstörningar i staden och på riksväg 50 under dagen. Under eftermiddagen och kvällen regleras trafiken. Genomfarten Bergslagsvägen/Drottnings Kristinas väg/Sundsbrogatan i Askersund kommer att enkelriktas norrifrån mellan klockan 17.00 och 22.00.
Mellan klockan 22.00 på lördagen och 05.00 på söndag morgon kommer flera gator, bland annat genomfarten, helt stängas av för biltrafik. Undantag görs förstås för boende i de berörda områdena. – Polisen kommer att finnas på plats i Askersund under lördagskvällen och -natten och jobba för att vid behov hantera lagöverträdelser i form av ordningsstörningar, säger Jonas Lundh vid lokalpolisområde Hallsberg, polisinsatschef den aktuella kvällen. – Efter dialog med både arrangören och Polisen har vi gemensamt kunnat ta fram en bra trafiklösning med fokus på både säkerhet, trivsel och ett bra arrangemang, säger Susanne Jarl, teknisk chef på Askersunds kommun. – Vi är glada över att pandemin är över och att vi i år kan välkomna fordonsentusiaster till vårt vackra Askersund för se fina bilar på ett arrangemang som passar hela familjen, säger Sabina Karlsson från föreningen Midnight Cruisers.
Det händer massor av skojiga saker för barn i Askersundstrakten i sommar. Sedan många år arrangeras barnveckan under vecka 28, som i år inramas av en riktig barnsommar, med många familjevänliga aktiviteter.
Vecka 28 är extra rolig (fast egentligen startar en del saker redan lördag den 9:e och fortsätter efteråt). Då koncentrerar företag, föreningar och kommunen alla möjliga programpunkter till en härlig blandning.
Det mesta börjar måndag den 11 juli och håller på till och med torsdag den 14:e. Vad sägs om magnetfiske, kyrkmöss, lera, glasseloppet, Outdoor kids, brandkåren, dans, Mora träsk, naturkul i Tiveden, målarkollo, bio, slottsvisning med prinsessan Lotta, golf, kryssning, traktorsafari i hagen och frisbee? För att inte tala om allt annat som står på programmet?
-Barnsommaren och barnveckan har en sprudlande, underbar, kreativ bredd tack vare alla arrangörer som entusiastiskt levererar mer och mer varje år. Företag sponsrar, föreningar jobbar, frivilliga engagerar sig och alla har genuint kul tillsammans, säger Claudia Lewandowski, besöksnäringsutvecklare och centrumledare på Visit Askersund.
-Vi välkomnar alla barn till Askersundstrakten och vill även påminna om att ta med så många kompisar och släktingar som möjligt! Askersunds kommuns turistverksamhet Visit Askersund håller ihop barnsommaren och barnveckan, medan respektive programpunkt har sin egen arrangör. Vi svarar gärna på frågor och bistår med kontaktuppgifter om intresse finns för närmare kontakt med någon av arrangörerna.
Vattentornet i Askersund har börjat fyllas med hyresgäster. Jag har besökt någon hyresgäst den senaste veckan när jag vandrat runt och i tornet och fotograferat för bostadsbolagets räkning. Jag har haft den uppgiften under hela ombyggnaden av Vattentornet. Inredningen har gjorts med varsamhet och enkel stil som behövs i ett gammal Vattentorn från början av 1900-talet. Det har varit intressant och givande att träffa hantverkare av olika slag. Nu blir det ett uppehåll till hösten när alla markarbeten är utförda. Då är det dags att göra en sammanfattning av byggena på Norra bergen. Lägger med lite bilder.
